månadsarkiv: oktober 2017

Till John Rimmer och möte med Isaac


Hade tänkt sova lite extra i dag, åtminstone fram till 07.30, men när jag vaknade 06.30 gick jag upp. Lika bra. Natten hos Valentine och Damien hade varit avkopplande och bra så efter att ha duschat kollade jag mejlen och grattade folk på Facebook. Alltid ett gäng som fyller.

Efter en stund väckte jag Carl-Anton och när vi båda kommit ned till köket fixade vi några mackor till frukost. God cheddarost lyfte dem! Vi fick snart sällskap av en av hushållets katter som Carl-Anton tog väl hand om. Så väl att jag filmade en snutt och lade ut på Facebook. Tyvärr gick det inte att höra spinnandet!

Strax efter 09 rullade vi mot London efter att ha sagt till vårt värdpar att vi kommer att återvända nästa år för att kolla så att renoveringen fortskrider som den ska. För de har ett jätteprojekt framför sig innan den här gården och det stora huset där är fixat och färdigt.

Resan till London gick utan problem, söndagstrafiken var lugn och fin men som vanligt var det trixigt att ta sig fram på de enormt trånga gatorna där John och Judith Rimmer bor. Massor av bilar parkerade längs dem så att det inte går att möta någon annan bil tots att de är dubbelriktade.

En gång fick jag backa tillbaka mellan backspeglar och trottoarkanter men till slut lyckades jag fickparkera mellan en vespa och en annan bil och vi kunde gå till paret Rimmers lilla men fina hus.

Tyvärr var Judith sjuk och låg och sov så vi gick bort med Johns kassar till bilen och stannade där för att prata en stund. Det lustiga var att bilen redan var halvfull med kassar från John! Kassar han gav oss förra året och som vi hade lämnat hos Valentine några timmar innan bilen gick sönder. Sedan blev de liggande i Benson i ett år för att nu äntligen vara på väg mot Sverige.

John driver fortfarande gruppen Magonia och sajten med samma namn. De har möten första söndagen i varje månad och tjatar på mig att komma någon gång. Det ska jag verkligen försöka. Här finns en rad ufologer som varit med ett tag, som John Harney som är i 80-årsåldern. Om någon nu skulle tro att arkiven och boksamlingarna här i Storbritannien håller på att ta slut så är det bara att konstatera att det inte stämmer.

När vi sedan körde mot Bob slösade solen värme och ljus längs vår väg. Jag bestämde mig för att följa navigatorn genom centrala London istället för att ta tråkiga M25. Det är alltid en utmaning. Mycket att hålla ordning på i form av trafik och gator.

Men så får man också se en del. Lite för mycket faktiskt eftersom en av de gator vi skulle köra var avstängd och vi fick ta vägen via Piccadilly Circus istället. Mera centralt än så är det svårt att hamn om man är turist.

Längs vägen stötte vi på en annan polisavspärrning där en bil kört på en annan så att den hade slagit runt och hamnat på taket. Inte så ofta man ser det inne i en stad. Det är alltid spännande att köra genom London, mycket att titta på förutom att hålla ett öga på trafiken och de stora röda bussarna.

Efter en ganska lång körning genom stan körde vi till vår Tescobutik där vi också brukar tanka och köpte var sina mackor och ett par ”Old Crafty Hen” som vi tänkte utnyttja för lunch. Men istället höll Sam på med en storlunch till både oss och deras dotter med familj som var på besök så efter någon timma satt vi där och mumsade i oss kyckling, fläskfilé och annat som Sam hade lagat till efter exotiska recept.

Strax efter klockan 15 kom Isaac Koi och vi satte oss i köket tillsammans med Bob. Isaac vill inte framträda på bild eller under sitt riktiga namn så allt ni ser här ovan är ryggtavlan på honom.

Vi diskuterade hur han kan hjälpa till med AFU och hur vi ska kunna få pengar till verksamheten. Men också vad som kan läggas ut och vad som ska göras gratis eller får kosta.

Isaac har många kontakter och vill bygga upp ett nät som ska kunna få fler intresserade av att skanna material. Men han är också på väg att trappa ned sitt ufoengagemang och vill gärna att vi på AFU ska ta över en del av kontakterna.

Passade också på att visa runt Isaac i källaren varefter Bob tog över och visade sitt arbetsrum.

I morgon kommer Schenker hit för att plocka upp de drygt 120 lådorna som väntar i källaren. Men första ska de bäras upp av mig och Carl-Anton och jag och Bob ska ut och köpa plast som ska dras runt pallarna inna de kan lastas på lastbilen. Bara att hoppas att allt går bra och inget går snett den här gången.

När Isaac gett sig av gick jag, Carl-Anton och Bob ner i källaren igen eftersom Bob bestämt sig för att skicka med hela sin samling Fate också. Inklusive de första numren. Mycket fina saker som går att sälja till förmån för AFU. Så nu har vi 115 lådor med några till på väg.

Innan kvällen var slut mejlade jag arrangören av ufokonferensen i Truro om att det kunde bli problem med att lösa in den check jag fick efter mitt framträdande. Checkar är ju något som kostar rätt mycket att lösa in i Sverige och ska man lösa in dem här måste man ha ett konto i England och det har jag ju inte.

Jag föreslog att de istället skulle använda Paypal och det gjorde de. Vips var pengarna på kontot. Pengar som oavkortat går till att betala en del av den här resan.

När Sam gått och lagt sig och Bob satt sig framför datorn satte jag och Carl-Anton oss i köket med en flaska Bailey’s, några trekantsmackor och en öl. Han löste korsord och jag skrev blogg och svarade på mejl och Facebookinlägg. Vilket är min lott!

Chattade kort med Niklas och Markus också och svarade på ett långt mejl från Eileen Lloyd.

Och så har min nya bok hamnat i årets jultidningskatalog. Fick en länk från Jennie. Alltid kul att vara med där.

Vid 23-bläcket lämnade vi köket och gick upp till vårt rum.

Carl-Anton var en uppskattad gäst.

John Rimmer hade ett antal påsar med böcker till AFU.

På vägen till Bob tog vi vägen förbi Piccadilly Circus där det pågick demonstrationer från den som vill se en dialog mellan de katalanska separatisterna och Spanien.

Olyckan vi passerade var rätt ordentlig.

En av många fina donationer vi fick i dag.

Loading