Satsade en timma på förmiddagen för att få klart de 13 artiklar som jag lovat Storytel och kunde sedan mejla iväg dem och lika många bilder innan jag gick till jobbet.

Då hade jag tillbringat lika mycket tid på badmintonplanen med Stefan på andra sidan nätet. Skönt att rusa runt en stund men det kunde ha gått bättre. Stryk med 12–15, 14–16 och 14–16 blev det och jag kan inte bara skylla på Stefans klättrande nätrullare, trots att han fixade fyra sådana, utan också på dåliga avslutningar. Jag ledde alla seten fram till 10 och ibland längre – men sedan gick det inte lika bra.

På vägen hem plockade jag upp mat till Anneli, mig och Markus som vi åt framför ett avsnitt ”Seinfeld”.

På jobbet har jag ägnat rätt mycket tid åt Trump och UD. Trump lajvade jag då han meddelade att skulle utlysa ett nationellt nödläge (för att han ska få bygga sin mur) och UD fick jag i mitt knä som en uppföljning från gårdagens och onsdagens nyhet om att Sveriges Pekingambassadör anordnat ett hemligt möte för att försöka få Gui Minhai fri. En riktig soppa.

Här har en diplomat med 30 års erfarenhet till synes gått utanför sina befogenheter och blivit ”privatspanare”. Enligt Margot Wallström utan att UD kände till det.

En rolig sak inträffade framåt kvällen då jag ringde upp en av de Kinakännare som var med på Sheraton under det omtalade mötet. Av mannens fru hade jag fått veta att han befann sig på middag i Paris och först svarade han inte.

När jag ringde några timmar senare lyfte han luren och det var lätt att höra att han befann sig på en restaurang. Först var han tveksam, för att inte säga direkt avvisande, att tala med mig men efter en stund fick jag i alla fall en pratstund med honom där han sa flera viktiga saker.

Men roligast var det som hände i slutet av vårt samtal när mannen frågade om jag inte var den Clas Svahn som var intresserad av ufo. Det kunde jag bekräfta. Mannen sa då att han var svåger till Gunnar Thorén – UFO-Sveriges fältundersökare i Kiruna under många år men tyvärr borta nu.

– Jag läser med förtjusning det du skriver om både det ena och det andra, sa mannen också.

Världen är bra liten ibland.

Sent omsider kom jag iväg till Lilla Asien för att äta min kvällsmat i form av bläckfisk.

Mellan artikelskrivandet, och under matrasten, har jag också fört en lite märklig diskussion med en Facebookille som är övertygad om att något inte är sant när det gäller terrordådet på Drottninggatan. Han tror att lastbilen inte kört in i Åhléns utan ”placerats” där. Jag svarade med att skicka vittnesuppgifter ur polisens förundersökning – bland annat.