På sena förmiddagen vandrade vi över till Gunnar och Vanja för att diskutera offerten vi har fått på vårt planerade fönsterbyte. Så där satt vi och fikade och pratade en lång stund medan stackars Ajax, som nu har blivit en gammal hund och snart fyller 15, inte visste om han skulle stanna ute eller inne.

Vi hittade en del saker i offerten som vi ville veta mer om, vilket var bra. Så innan jag gick till jobbet mejlade jag iväg dem.

Jag tog också chansen att ringa en av dem som kom och lyssnade på mitt föredrag i Skövde i veckan. Han hade kommit fram och lämnat sitt kort eftersom kön av alla som ville prata med mig var så lång. Så nu ringde jag.

Och mannen, som bor i Skövde, hade en rad spännande frågor som vi diskuterade i trettio minuter. Det var tydligt att han hade skaffat sig det mesta av sin kunskap från teve och inte från böcker men samtalet blev bra.

Jobbdagen blev en bergochdalbana. Vi hann äta i lugn och ro, även i dag hela gänget i vår matsal här på DN. Jag slog till med en dubbel sushi, alltså två gånger tio bitar. Men sedan störtade Kobe Bryant och omkom i en helikopterolycka utanför Los Angeles och så satt jag där med nyhetsuppdateringar hela kvällen.

Egentligen hade arbetsdagen börjat på ett liknande sätt så jag trettio minuter innan loppet skulle starta fick veta att jag skulle skriva en slutsignalstext (alltså en text som skulle publiceras direkt när händelsen var över) om Prix d’Amérique där Björn Goop hade vinstchanser. Och så vann hann!

Så det var fullt ös, stiltje, och sedan fullt ös igen.

Och så publicerade Aftonbladet Söndag sin fyra sidor stora intervju med mig, vilket jag ju visste sedan en vecka (se ovan). Och artikeln är bra. Vad som var särskilt roligt – och som jag inte visste – var att bilagans redaktör Monika Israelsson skrev hela sin spalt om mig och UFO-Sverige. Hon skrev bland annat följande om hur det kunde gå till när läsare ringde till Aftonbladet då de sett något på himlen:

”Vi ringde till SMHI för att höra om något väderfenomen kunde förklara observationerna, till Försvarsmakten (de kunde ju hålla på med något ljusskensalstrande), och ibland slog vi även ensignal till Clas Svahn på UFO-Sverige. Det är inte, som man kanske kan ro, en organisation som försöker bevisa och marknadsföra utomjordingars existens, utan som reder ut vad som kan ligga bakom ufo-observationer – de kallar sig objektiva granskare.”

Kanske inte faller alla i smaken men jag tycker att det känns skönt att vi ses på det sättet.

Pratade också med Bevan en stund i dag. Han har fortfarande svårt att gå men är klar i huvudet så det är roligt att byta några ord.

Från jobbet kom jag inte förrän 01.20 och i säng först 02.30.