Har gjort tre saker i dag. Fixat klart det sista koret till UFO-Aktuellt och postat en skiva med tidningen till Håkan Ekstrand som nu ska slå ihop den svenska med den norska. Har sorterat tre pärmar med brev och mejl från 1997 så att det blev en pärm kvar, som ska till AFU, och sett till så att de övriga två hamnade i mitt eget korrespondensarkiv. Och så har jag övningskört med Niklas på Björkebyparkeringen.

Övningskört med en manuell låda. Premiär.

Det är inte så lätt att köra en bil med vanlig växellåda när man gör det för första gången. Gasa och bromsa det kan ju vem som  helst men så är det den där tredje pedalen som ställer till allt. Kopplingen. Att bli vän med den tar en stund. Så vi körde runt, runt, runt på den stora parkeringen. Stannade, startade, lade i ettan och växlade upp till tvåan och ibland till trean.

Ibland skuttade vi omkring och då och då blev det stopp. Men med tiden gick det bättre och bättre och när Niklas väl fick en känsla för hur koppling och gas ska mötas så slutade vi skutta lika mycket.

Det finns en hel del att slipa på och det var inte sista gången som vi for runt på Björkebyparkeringen. Men det var första.

Och så var vi till posten för att hämta ut Norman Mailers ”Moonfire” som jag beställde från Amazon för en dryg vecka sedan. Originalutgåvan, som jag stod och tummade på i Barcelona, kostade drygt 7.000 euro och är tryckt i 2.000 ex. Den här kostar bara 250 kronor inklusive porto men är riktigt fin och klart läsvärd om Apollo 11, den första färden. För oss som är Apollo-fantaster så är boken ett måste.

Var i kontakt med en journalist på Meterfilm som hade läst min bok om sekter och nu ville ha hjälp med att få tag på en person. Vilket jag fixade. Får se vad det blir av detta sedan.

I kväll mejlade Mikhail i S:t Petersburg att han har ett nytt, stort paket med unikt ryskt ufomaterial på gång till oss. Mikhail har en enorm samling och goda kontakter vilket gör att han hela tiden kommer över ufoböcker, manus och tidskrifter som är svåra att få tag på. Helst skulle jag vilja ta bilen över med en massa tidningar och böcker som han vill ha för att sedan ta med oss tillbaka allt som han kan skicka med. Men frågan är hur pass komplicerad en sådan resa skulle bli? Den ryska tullen kan ju vilja lägga sin näsa i blöt.

Anneli har varit och vattnat Ylvas blommor och passade på att låna den grovtvättmaskin som finns i källaren där hon bor. Så nu blev några mattor skinande rena. Niklas har legat i källaren och läst i princip hela kvällen, med avbrott för Dexter, och Markus har spelat golf. När han kom hem luktade han dy efter att ha vadat omkring i dammen och plockat bollar i trettio minuter. En hel påse full blev resultatet och den har han nu hällt i badkaret och gjort rent bollarna.

I dag fick Annelis pappa Ingemar komma in på ett korttidsboende vilket var en lättnad för oss alla. Han klarar inte längre att vara hemma med Raili eftersom demensen blivit så svår att hans värld och vår inte längre har så många beröringspunkter. Tråkigt, men absolut nödvändigt för att Raili ska få ett drägligt liv.