I dag fick jag det mycket tråkiga beskedet att Jörgen Granlie har gått bort. Jörgen avled på Dalens sjukhem i Enskededalen strax före klockan 10 i lördags. För oss alla inom UFO-Sverige är det en mycket tung förlust. Jörgen var alltid den som ställde upp och såg till att saker blev gjorda och han kunde alltid se på det som hände med positiva ögon och framåtriktad blick.

Under de senaste åren var han sjuk vilket inte hindrade honom från att leva så vanligt som han kunde. För även om han berättade om sin sjukdom så klagade han aldrig över den. När jag talade med honom för det som skulle bli sista gången den 29 mars förstod jag att problemen var många men istället för att beklaga sig sa han, som alltid, ”jag har det så bra”. Och det hade han säkert med sin fru Anna-Märta och sina barn och barnbarn.

Jörgen skulle ha fyllt 84 år i juli, han var född 1929, och fick förmånen att vara klar i huvudet in i det sista. Att prata med honom var alltid en energikick eftersom han alltid ville framåt, var nyfiken och gärna diskuterade. Det är väldigt tråkigt att Jörgen inte längre är med oss. Jag kommer att sakna honom mycket.

Bilden ovan är tagen under UFO-Sveriges stora projekt i Värmland sommaren 2002. Ett projekt som Jörgen deltog i med iver och lust. Och på typiskt Jörgen Granlie-manér så sammanställde han allt han gjorde under veckans undersökningar med minutiös noggrannhet i en rapport med utskrivna intervjuer, kartor, bilder och negativ. Det var så han var.

Mats Nilsson, som var den som ringde och gav mig det tråkiga beskedet, konstaterar att Jörgen engagerade sig i UFO-Sveriges styrelse redan 1978, då som revisor, för att året efter gå in i det mera aktiva styrelsearbetet, något han höll på med till 2011. Under den perioden var han, tillsammans med Arnold Idebring som avled tidigare i år, också en av de drivande i Enköpings UFO-förening, senare Enköping-Sala UFO-förening.

Själv hade jag också mycket med Jörgen att göra när det gällde vårt tidningslager på gården bredvid ”Ufostugan” där hans noggrannhet fick sitt utlopp i form av inventeringar, hyllspikande och sorterande i lådor som jag köpt på Ikea.

Själv har jag ägnat mesta delen av dagen åt att skriva på boken. Med avbrott för att skicka material till Hallands-Posten som de kan använda till en artikel om vår kommande riksstämma och utställning i Halmstad. Eftersom jag vaknade alldeles för tidigt, en bar bit före 08, så ringde jag också till en av UFO-Aktuellts mångåriga prenumeranter i Halland, Mats Nilsson, och frågade om han kunde tänka sig att ställa upp på en intervju för tidningen. Och det kunde han.

Reportern som kontaktade mig ville nämligen intervjua någon av våra medlemmar i den förhandsartikel som hon ska skriva.

Vädret är härligt vårlikt och jag gjorde ett kort besök i det då jag tog bilen till Posten för att hämta ett paket med frimärksblad och ett par nya album. Det tar aldrig slut! Jo, kanske. Men just nu vet jag inte riktigt när.

I kväll blir det i alla fall inte så mycket mera skrivande eftersom vi ska på Markus studentskiva inne på Kungsgatan. Niklas ska också med. Den kostar skjortan för lite mat och kanske ett glas vin eller så men pengarna går ju till att sponsra hela festen så att kidsen kan ha lite kul när vi sticker efter ett par timmar. Behjärtansvärt.

—-

Så var vi hemma från Markus studentskiva där ungdomarna hade det hur kul som helst och där alla fick rim och utnämningar upplästa för alla. Markus blev ”Klassens smygsmarta” vilket stämmer alldeles utmärkt. Den killen har en enorm potential som han just nu inte riktigt når upp till. Men han är bra på så mycket annat så jag är inte orolig, det kommer att gå bra för honom i livet.

Platsen för festen var ”Kristall” på Kungsgatan och liksom när Niklas hade sin skiva 2011 så var det en riktig rip-off. Nu kostade varje kuvert 600 kronor (och till det tillkom en rockavgift på 30 kronor styck) och för det fick vi en förrätt som innehöll en liten förskrämd torkad skinkbit med några vilsna melontärningar, till huvudrätt en kycklingfilé som hunnit torka i ändarna med ris och en god sås, och till efterrätt något litet fromageliknande. Ett glas vin av obestämbar tankbåtsleverans ingick.

Men allt detta visste vi ju redan och det är likadant på alla dessa studentfester. Ungdomarna har det kul i alla fall. När vi ätit och suttit där en stund så var det dags för oss inbjudna gamlingarna (inklusive Niklas) att dra. Eftersom Dortmund–Real Madrid var på väg in i en oviss andra halvlek där det stod 1–1 så vandrade Niklas vidare till O’Leary’s medan jag och Anneli tog pendeln hem och kunde se slutet plus repriserna på alla målen. För det blev 4–1 till tyskarna till slut!

Två fina tyska fotbollsdagar.

Klasskamrat Sandra och Markus.

Ljuset i lokalen var lite bisarrt.

Bröderna Brothers.

Att dricka ur och visa att man gjort det ingick givetvis.

Markus med den obligatoriska skylten.

Markus med två klasskamrater, Dan och en vars namn jag får återkomma till.