Diskuterade just med Niklas om vad han önskar sig när han fyller år nästa vecka. En bok och en fotboll. Då plockade jag fram en recension om ”Aeronauten”, en ny bok som jag trodde skulle passa honom. När både han och Markus läst den korta texten och gjort tummen upp så undrade Markus varför jag inte skrev sådana böcker istället för dem jag ägnar mig åt att producera.

Bra fråga givetvis men som har ett enkelt svar. Jag är inte duktig nog på romanformens fria spånande helt enkelt. Men som subsitut gav jag Markus en novell som jag skrev för ”Julstämning” för nio år sedan. En science fiction-historia om en 23-årig flicka som lever år 2030. Vi satte oss och läste den första sidan sida vid sida på hans säng innan vi var tvungna att sluta en stund. ”Den var bra”, sa Markus vilket kändes roligt. Resten ska han läsa i kväll.

Markus har varit hemma från skolan i dag också efter att ha kräkts ned halva sängen i natt. Men nu är han pigg igen och entrecoterna som vi gjort till kvällsmat slank ned utan problem. Niklas däremot är frisk och spelade semifinal i Skol-DM i innebandy i dag. De vann över Skarpängsskolan med 12-4 så nu blir det final efter påsklovet. Ni kan se lite glada miner på bilden ovan. Fotot är taget av lagledaren.

Själv har jag jobbat med lite av varje i dag. Två artiklar med rymdanknytning blev det. En om en lavin på Mars (läs HÄR) och en om att USA snart får lita på ryssarna för att kunna skicka sina astronauter till den internationella rymdstationen. När rymdfärjorna pensioneras inom två och ett halvt år så står de där utan transportmedel och med en 100 miljarder dollarsstationen 400 kilometer upp som inte kan besökas. Utan hjälp från Ryssland alltså. Inget drömläge.

Avslutade kvällen i soffan med familjen och tittade på ”Cocoon”. Skolkade från bokskrivande några timmar.