Jag har ju varit med i ufobranschen några år nu och sett många intresserade komma och gå. I genomsnitt har de hållit på något år innan de tröttnat och fortsatt med något annat intresse. Några få har orkat hålla i och till och med gått kurser och utbildat sig. På det sättet har de skaffat ny kunskap och nya kamrater och med tiden blivit värdefulla granskare av detta spännande fenomen. Och det är på dessa nytillkomna som vi bygger vår framtid.
Andra har mera intresserat sig för att tycka illa om UFO-Sverige och eftersom UFO-Sverige är en framgångsrik organisation som har ett grundmurat gott internationellt rykte så har vi också skaffat oss kritiker. Något annat vore otänkbart. Det är svårt att glömma en sådan färgstark person som Sune Hjorth som såg världen som en enda stor konspiration och oss inom UFO-Sverige som en del av den. Numera har han lagt ufofenomenet på hyllan och ägnar sig åt att kritisera rökare och bilister.
Sune Hjorth tillhör dock de undantag som faktiskt höll igång sin kritik under en lång rad av år. Han lyckades till och med skapa en egen tidning och låtsades under en period ha bildat en organisation även om antalet medlemmar blev försvinnande litet.
Nej, de flesta som poppar upp försvinner lika snabbt. Genom internet har dessa kortvariga besökare i ”ufoland” blivit lite tydligare men för den skulle inte mera kunniga i ämnet. Den för dagen mest produktive kritikern är den man som kallar sig ”John Pettersson” och som jag skrev om i en blogg för några dagar sedan. ”John” är en psykologisk gåta eftersom han låtsas vänlig i telefon men så snart vi lagt på omedelbart börjar publicera kränkande och okunniga alster om UFO-Sverige och nu även AFU på några av sina bloggar.
Senast i dag jämför han UFO-Sverige med Sovjetunionen och Håkan Blomqvist med Josef Stalin. Detta för att Håkan skrivit UFO-Sveriges historia. Självklart har ”John” inte läst boken och lika självklart vet han inget om Håkan Blomqvist. I samma blogg passar han också att kalla AFU för en ”internationell ufologisk katastrof” och han skriver att alt material som skickas dit betraktar han ”som en stor förlust för världen”.
När vi pratades vid så hävdade ”John” att han var kunnig och insatt i ämnet. Han sa samtidigt att han aldrig undersökt ett enda fall och heller aldrig skulle komma att göra det. Han erkände glatt han inte kunde särskilt mycket om svenska ufofall. I själva verket har han mycket grunda kunskaper och drivs enbart av en mani att slå ned på UFO-Sverige.
”John” tillhör dem som skriker och lever om för att han själv behöver skrika och leva om. Han målar upp en tragisk figur i sina texter, stjäl texter från andra sajter och anklagar folk till höger och vänster för saker som han inte orka belägga.
För mig är ”John” en psykologisk gåta. Ett slags dubbelnatur som verkar må riktigt dåligt och nu försöker fokusera sin allmänna frustration över ett trist liv mot UFO-Sverige. Genom att välja ut mig, Håkan Blomqvist och Håkan Ekstrand (och nu senast UFO-Sveriges forummoderator) som måltavlor har han hittat tydliga fiender. Skrattretande nog har han också valt ut den brittiske ufologen David Clarke som sin motståndare trots att det är tack vare Clarke som både ”John” och vi andra har kunnat läsa tiotusentals brittiska uforapporter på nätet, rapporter som annars skulle ha förstörts av försvarsmakten.
Så ska man bry sig om dessa ytterkantsufologer, personer som brister i kunskap, metodik och som heller inte känner till vare sig dagens eller gårdagen ufologi? Det kan ju tyckas lite löjligt att bemöta befängda påståenden. Men internets förmåga att genom sökmotorer styra in intet ont anande läsare också till bloggar som ”Johns”, alltså sådana som ägnar sig åt att sprida desinformation, gör att vi självklart ibland måste besvara även de tokigaste inläggen.
När ”John” publicerar uppgifter som beskyller UFO-Sverige för att registrera observatörernas politiska åsikter så blir man mörkrädd. Genom att ge spridning åt uppenbara lögner och inte ta avstånd ifrån dem så gör han givetvis också sig själv en otjänst men framför allt visar det att hans agenda inte handlar om att undersöka och att förstå ufoproblematiken utan främst åt att smutskasta UFO-Sverige. Om han för en sekund ansåg att rent falska påståenden om UFO-Sverige inte hörde hemma på hans blogg så skulle han ha tagit bort dem. Men ”John” väljer att låta dem spridas.
”Jag tycker Clas verkar vara en bra kille och har ingenting emot honom personligen. Ingen annan på Ufo-Sverige heller,” skriver han i ett inlägg. Tänk, den saken har jag mycket svårt att tro på när jag ser mig själv och andra uthängda i något som ”John” kallar ”Hall of shame”. Att han också ger sig på vår moderator är otrevligt och ogrundat och jag kan bara säga att både jag och styrelsen har fullt förtroende för vår forummoderator.
Nu kära ”John” och andra som verkar ha oceaner av tid att tillbringa framför datorn, så ska jag fortsätta att skriva på min nästa bok. Den kommer han säkert inte att gilla!
Och så blev resten av dagen. När jag nu summerar den och klockan närmar sig midnatt kan jag bara konstatera att jag jobbat med min bok hela dagen. Har skrivit klart ett kapitel om den danske fotografen Sven Türck men också slagit samman alla lösa kapitel till en sammanhängande enhet så att jag ska få en uppfattning om ur det hela egentligen tar sig ut. Så här långt har det blivit 116 sidor i A4-format och då är jag ännu inte klar. Skulle tro att jag hamnar på 132 sidor till slut.
Anneli och Ylva var på shoppingrunda med Ikea och trädgårdsmässan som största mål. Niklas och Markus har läst läxor mest hela dagen. Mammarapport: Har varit upp tre gånger vilket är bra. Benen är svaga och bär dåligt men det går hur bra som helst att äta nu igen.
