Satte mig och skrev en artikel till Historiska brott & mysterier nummer 2/26 på förmiddagen. Som ni förstår är det en tidskrift med lång framförhållning. Där var jag ett par dagar sen så det var skönt att få den saken gjord. Nu kan jag koncentrera mig på de extraartiklar som min redaktör beställt.
Ägnade också ett antal timmar åt att gå igenom pärmar med bilder och papper från Anders Fugelstad i jakt på sådant som ska sparas hos AFU. Jag hann med så många att det nu bara finns tre kassar kvar i garaget. Och jag hittade ytterligare glasplåtar tagna av Anders pappa Magnus Nilsson.
Och så lagade jag fem Ebbe Schön-böcker. Alltså böcker som ingick i Ebbes bibliotek men som var i behov av biblioteksplast för att hänga ihop. En av dem var Marsboken här ovan (”Om planeten Mars hvarför den kan anses vara en bebodd värld”) från 1908 som jag själv har en kopia av sedan tidigare. En intressant bok skriven av en svensk.
Men det var ju trots allt Fars dag i dag och båda pojkarna kom hem till mig och Anneli för att fira sin pappa. Men också för att hjälpa oss att kratta löv i trädgården, något jag inte ska ägna mig åt just nu på grund av operationsärret.
De var också med och lagade till de fyra tjocka entrecôtebitarna som jag köpte över disk för några dagar sedan och där var det Markus som tog kommandot och såg till att de blev hur bra som helst. Till dem blev det gröna bönor, pommes och bea.
Anneli såg till att vi fick tända ljus och sedan kunde vi avnjuta måltiden i godan ro med glass och bär till efterrätt. Rena restauranglyxen. Markus fick berätta om sin vecka som golftränare i Spanien och så fick vi höra att han ska göra om samma sak fast på Cypern till våren.
Sist på kvällen tittade jag och Markus och Niklas på ”Vi på Saltkråkan” rakt igenom och lekte lite soffpotatisar med ostbågar. En bra serie för den som har barnasinnet kvar och visst måste alla älska ”Stina” och ”Tjorven”. Så bra!
En stund efter midnatt var det sängen som gällde efter en riktigt bra dag.
Jo, 3I/Atlas tuffar på genom solsystemet och kometen har nu en riktigt häftig svans som fångades av Frank Niebling och Michael Buchner och finns publicerad på British Astronomical Associations sajt. Ni kan se den här nedan i två versioner.
För alla som fortfarande tror att detta är ett interstellärt rymdskepp är det bara att beklaga att dess besättning sedan många månader har fått se sitt rymdskepp slitas sönder bit för bit och tappa massa.
Nej, det är givetvis fortfarande en komet, beter sig som en komet men bär på mysterier som inte vanliga kometer från vårt eget solsystem bär på. Vi får hoppas att de mätningar som just nu görs, och har gjorts, kan ge oss ökad kunskap om det fantastiska universum vi alla lever i.
