UFO-Raden

I dag damp UFO-Raden ned i brevlådan, UFO-Sveriges tidskrift för medlemmar, undersökare och lokalgrupper. Men givetvis också en tidning som kan läsas av alla ufointresserade. Egentligen satt jag och svarade på brev, ni vet pappersversionerna av epost, som jag låg efter med, men när UFO-Raden kommer så läser jag den från pärm till pärm.

Tidningen görs av Mats Nilsson och Leif Persson plus den stående sida om vad som syns på stjärnhimlen som Malin Wiklander troget och initierat skriver. Det är bara att konstatera att UFO-Raden fyller en oerhört viktig funktion när det gäller att informera om vad UFO-Sverige har för olika aktiviteter för sig. Mats Nilsson är en duktig skribent som genom sina artiklar ser till så att vår förenings historia sätts på pränt och görs levande. Leif Persson är en rapp och noggrann layoutare som ser till så att vi som läser tidningen får en inbjudande produkt att fästa ögonen på.

På mitt eget program i dag står att fortsätta jobba med nummer 2 av UFO-Aktuellt vilket resulterade i en ledare som jag skrev framför teven medan Spanien slog Honduras med 2–0 i fotbolls-VM. Match nummer ett mellan Portugal och Nordkorea ägnade jag åt att göra ordning på två pärmar med korrespondens som vi fick efter den bortgångne ufologen och författaren Staffan Stigsjöö förra året. Bra match med sju mål och intressanta brev i pärmarna.

För några timmar sedan postade jag också uppsägningen av ufo.se till vårt webbhotell FS-Data. Inte så att vi ska lägga ned sajten men i höst flyttar vi till en billigare plats på nätet vilket kommer att spara stora pengar. I samband med flytten hoppas jag också att vi kan göra en hel del nysatsningar som ska ge läsarna en del mervärde.

Men innan dess hade jag och Anneli kört till Uppsala och hämtat ut Niklas bil, ni vet DAD 724, eller ”Dad’s Car” som den nu får heta. Tidigare i dag hade den gått igenom besiktningen med en anmärkning, dåligt däck som byttes ut av bilhandlaren. I morgon blir det till att ringa försäkringsbolaget och fixa försäkring så att vi får köra den på riktigt också. Och så ska ett litet stenskott i rutan fixas.

Gräsklippningen blev ett tremansjobb mellan mig, Niklas och Markus i vanlig ordning och jag fick nöjet att skrämma upp en jättestor padda som satt och lurade under vinbärsbusken. Skönt att jag inte körde över den, det hade inte varit så trevligt med mosad groda i gräsklipparen. Istället kunde vi grilla i lugn och ro på verandan med utsikt över en nyklippt gräsmatta någon timma senare.

Loading