Hemma igen efter en hektisk men härlig helg på Barken Konferens.
Det är något alldeles särskilt med fältundersökarkurser. Man jobbar som en iller för att förbereda dem , pratar nästan konstant i två dagar, dricker öl med glada kamrater, badar bastu och hoppar i en lagom kall sjö, skickar upp ufoballonger (varav två fastnade i träd och fick vaktas tills de brunnit slut), äter supermat, köper lotter, går tipspromenad, lyssnar, fotograferar, håller styrelsemöte och låter sig intervjuas av lokaltidningen.!
Falu-Kuriren
Men framför allt försöker man lära ut något av det man själv har lärt sig under åren.
Härligt! Men nu känns det i kropp och huvud att man sovit alldeles för lite den gångna helgen. Och att jag åter har delat rum med Håkan E vars snarkningar får mina öronproppar att ploppa ut på lakanet.
Vi blev 36 stycken varav fyra kom från UFO-Norge med deras ordförande Ole Jonny Brænne i spetsen. En av dem hade flugit genom halva Norge för att sedan åka bil från Oslo till kursen utanför Smedjebacken. Imponerande.
Det finns många exempel på fantastiska människor som återkommer år efter år, nykomlingar som fångas av mat, intresse och kamratskap och vi gamlingar som gnetar med att fixa och planera in i det sista.
En folkrörelse när den är som bäst.
Vår kurs är unik så vitt jag vet. Ingenstans i världen anordnar en ufogrupp ett lika ambitiöst utbildningsprogram och faktum är att jag inte ens känner till någon grupp som över huvud taget försöker utbilda sina undersökare. Det finns säkert några men ingen, det kan jag garantera, har hållit på i trettio år, varje höst. Och vi har inga planer på att sluta.
Själv ser jag redan fram emot nästa års kurs den sista helgen i augusti. Planeringen för den startade vi i bilen på väg hem från den här.
Tack alla eldsjälar som gör allt detta möjligt!