månadsarkiv: juli 2017

Intervjuad av amerikansk podd


I kväll har jag suttit och pratat, via Skype, med Martin Willis som driver podden Podcast UFO från Moskva och med Alejandro Rojas, som bisittare i början av sändningen, från Kalifornien. Jag har varit med i Martins program tidigare och det är ett sant nöje eftersom Martin själv är mycket sansad och vettig när det gäller ufofrågan.

Under de två timmarna mellan 19 och 21 pratade vi om spökraketer, AFU, riktigt märkliga svenska ufofall, ombordtagningar och en del annat. Ni kan se oss på bilden ovan. Och sändningen går att lyssna på i efterhand här:

Podcast UFO med Martin Willis

Och på Youtube.

Förmiddagen inleddes med frukost på verandan med Raili och Anneli. Niklas sov en stund till och Markus var redan iväg till jobbet Anneli hade hunnit med en löprunda vilket var duktigt gjort.

Men sedan gick dagen i trädgårdsarbetets tecken. Jag tog mig an gräsmattan och sedan gjorde vi en gemensam attack mot döda grenar på plommonträdet. Båda var behövliga. Raili och Niklas rensade dessutom mellan plattorna vid soptunnorna så att det blev fint som en salsgolv där. Niklas hängde med till tippen och så var vi av med allt det gröna.

Det var en bra uppvärmning för eftermiddagens sena badminton (sommartider) där jag och Stefan gick loss på varandra i en tresetsmatch som tog betydligt över en timma. det var hett som bara den i hallen vilket inte gjorde saken enklare.

Som vanligt blev det ojämnt men jämnt. Vi har en förmåga att komma in i stim där det dåligt för den ene och bra för den andra. I vilket fall vann jag första set med 15–9 och tog sedan ledningen med 8–0 i andra. Men det blev ingen promenad i trädgården, Stefan repade mod och plötsligt hade han vunnit med 17–15. Tredje och avgörande började lika bra för mig med 9–0! Givetvis tappade jag men lyckades vända och vinna med 15–8. Så nu leder jag med 10–9 i matcher.

Och min fot är bättre. Hälsporren i vänster räknar jag som borta och höger som inte längre ett problem under spelet. men efter matchen, när jag kom och hade handlat glass på Skälby livs, då kunde jag knappt gå. Men det blev bättre under kvällen.

Eftersom Raili är här så blir det också en del Chicago spelat. Först mellan mig, Anneli och henne och senare på kvällen också med pojkarna kring bordet. Vi skrattar en himla massa och Raili konstaterade att hon skulle vilja bo närmare oss. Inte mig emot, hon är alltid trevlig och lätt att ha att göra med men det är knappast möjligt att hon skulle flytta från Mariestad.

Sist på kvällen satte jag och Anneli oss för att tillsammans med pojkarna titta på pilotavsnittet av ”Designated survivor” på Netflix. och det bådade gott så vi kommer nog att se mer av den serien.

Men när alla lagt sig satt jag och sorterade digitala bilder från padda och telefon i datorn och trots att klockan blev 01 hann jag inte klart.

En nöjd Raili konstaterar att hon vunnit ett parti Chicago.

Fint blev det. Raili och Niklas har gjort ett bra jobb.

Min tur vid sågen.

Raili och Niklas studerar gräsmattan.

Glasspaus – en allvarlig historia.

Loading