Klockan 05 ringde Annelis klocka men jag fick en kvart till innan jag var tvungen att gå upp. Då hade jag sovit sedan ettsnåret så att påstå att jag var pigg är nog att ta i. I vilket fall var jag utsedd chaufför till Arlanda dit Anneli och hennes mamma skulle för att ta planet till Paris, vilket gick alldeles utmärkt.

Sedan var det ingen större idé att gå och lägga sig igen egentligen så jag satte mig och skrev klart det allra sista kapitlet till nya naturfenomenboken. Visserligen hade jag hoppats på ännu en intervju men den ser ut att spricka. Fast jag ger honom eftermiddagen på sig att ringa upp.

När allt var färdigskrivet så var klockan inte mer än 11. Otroligt! Man kanske skulle gå upp 05 varje dag – eller kanske inte.

Åt några pannkakor och en macka och satte mig i soffan och såg på ett avsnitt Seinfeld som avkoppling innan jag väckte Niklas igen. För han hade redan vaknat en gång bara för att upptäcka ett sms från skolan om att den lektion han trodde sig ha i dag var inställd. Vilket nog var lika skönt det eftersom han kom hem framåt 03 i natt från ännu en glad studentfest.

Markus gick upp redan vid 06 eftersom han började tidigt i dag så vi har haft lite olika tider i familjen i vanlig ordning.

I dag fyller vännen Sven Andersson i Falköping år och jag ska slå honom en signal från bussen. För nu ska jag till jobbet. Fredag till och med tisdag väntar.

På jobbet blev det en del skrivet om diverse märkligheter som jag till slut buntade ihop till en blogg. Det jag gillade bäst var en Mr Wang i Taiwan som har förutspått att Taiwan ska delas i två av en tsunami om några dagar. Detta upprör inte myndigheterna som verkar säkra på att Taiwan kommer att finnas kvar också senare i år, däremot håller man på och utreder om Wang är i maskopi med containerbranschen eftersom flera taiwaneser, som uppenbarligen tror på honom, har investerat i just containrar för att skydda sig mot undergångsvågen. Jisses.

Började annars med att skriva om en kristen gymnasieskola som kallar homosexuella för syndare och ett samtal med de anhöriga till Emil Linnell som nu hade fått svar från Filippa Reinfeldt, ett svar som de inte var särskilt imponerade av. Jag publicerade båda breven plus en kort intervju med Isabella Linnell.

I dag åt vi utomhus för första gången i år. Jag, Bosse och L-O satte os på Lilla Asien och åt middag (biff med lök) tillsammans med arbetskamraterna Jannike och Maria som var lediga och redans att där. Rätt skönt när solen kom fram faktiskt. Det här kan lätt bli en vana.

Tillbaka igen skrev jag om den uppskjutna uppskjutningen av rymdfärjan ”Endeavor”. Hoppas att de får iväg den på måndag istället eftersom vännen Johan från Rymdstyrelsen är där och ska titta på den. Det unnar jag honom verkligen.

Nu är jag rätt trött i pallet. Rätt många timmars sömn för lite i natt har börjat göra sig påminda. Men jag orkade i alla fall med ett avsnitt Seinfeld tillsammans med Niklas när jag kom hem. Skönt att sitta i soffan en stund också.