Att sanningen är ett relativt begrepp stod tydligt tidigare i dag. Bakgrunden är att jag i går kväll fick en utskrift av ett radioprogram om den misstänkte serieskytten i Malmö som P1 Dokumentär har gjort. Programmet sändes nu i morse. I programmet nämner journalisterna att 39-åringen som nu sitter och väntar på rättegång var engagerad i den så kallade Sanningsrörelsen och skev inlägg på rörelsens sajt vaken.se.

Där sägs bland annat: ”Han [39-åringen] tycks ta till sig rörelsens centrala begrepp New World Order (NWO), tanken att världen styrs av en hemlig, ofta judisk, elit.” Sanningsrörelsen kallas också för ”en konspiratorisk sammanslutning med antijudiska inslag”.

När jag gjorde mitt referat om programmet utelämnade jag alla sådana anspelningar. Inte för att försöka få denna brokiga och i vissa stycken tveksamma rörelse i bättre dager utan för att jag inte tyckte att kopplingen till NWO och antisemitism var starkt nog för att vara intressant i detta sammanhang.

Gissa om jag blev förvånad när jag satt och läste min mejl i väntrummet till min tandhygienist strax före klockan 11 och då fick se fyra mejl från olika avsändare som tog heder och ära av mig för att jag pekat ut rörelsen som just antisemitisk. När jag ringde upp den redaktör på DN.se som beställt artikeln av mig visade det sig att det var han som lagt till dessa rader!  Något som gjorde mig mindre glad om jag nu ska uttrycka mig milt.

Några minuter senare var raderna bortplockade men skadan ändå skedd eftersom många säkert redan hunnit läsa och bli förbannade. Dessutom hade Torbjörn Sassersson, som står för en rad så kallade alternativa idéer, publicerat en blogg där han hängde ut mig och var allmänt sur på DN.

Jag mejlade Torbjörn och ringde sedan också upp honom för att förklara hur det hela har gått till och han lovade att ändra i bloggen.

Det jag tycker är märkligast i hela denna soppa är att Sanningsrörelsens personer, som Sassersson, inte ringt till Sveriges Radio eller riktade sin kritik mot dem. Det var ju faktiskt de som spred uppgifterna; DN.se bara refererade dem. Men som så ofta är det DN och undertecknad som är det intressanta målet för dessa personer, inte själva sanningen. Det verkar alltid vara bättre att slå till mot mig än att försöka ta reda på vad som egentligen har hänt.

Om detta också gäller för den kritik man för fram i andra sammanhang, som att man tvivlar på att al-Qaida låg bakom 11 september-attackerna, så finns det anledning för dessa så kallade sanningsletare att ta sig en fundera på om det bara är propaganda man ägnar sig åt eller om man faktiskt också vill veta Sanningen. Med stort S.

Och en sak till. Sassersson väljer som vanligt att dra in UFO-Sverige i detta. Antagligen för att han vill skada organisationen. Sassersson frågar sig om inte också UFO-Sverige har några antisemiter som vi inte känner till. De finns väl överallt? Kanske det. Jag har inte efterforskat detta. Men redan när jag blev ordförande för över 20 år sedan sopade jag rent så mycket det gick och vi fick faktiskt ett tackbrev från den dåvarande ordföranden i Centerpartiet, Olof Johansson, som tackade för detta ”renhållningsarbete”.

Jag vill nog påstå att Sanningsrörelsen har en bit kvar innan kvasten ens kommit fram ur garderoben.

Nu sätter jag punkt i det här trista ämnet efter att ha slösat bort ett par timmar på mejl och telefonsamtal i dag. Roligare var att jag fick två paket på posten i dag. Det ena med klipp och lite annat från Kalevi Mikkonen i Rovaniemi och det andra med några rymdtidningar, en sedel med rymdfärjan och en norsk samling med rymdmynt, samma som den som Shell körde i Sverige, från Ole Jonny i Oslo.

Så i kväll har jag suttit och klippt och klistrat in alla de finska ufoartiklarna och beundrat rymdmynten som nu får en fin plats i hyllan i stora rummet. Jag satt också mer än en timme och fixade i ordning en pärm med material om en stor ufovåg i Sverige. Pappren kommer från en donation och fyllde pärmen till brädden. Ska ta med den ner till AFU i helgen eftersom Håkan B säkert vill titta igenom dem.

När Anneli kom hem åkte vi till Coop för att storhandla, ett slags träning inför den verkliga julhandlingen i nästa vecka. Det blev en skinka till och en massa annat eftersom vi ska ha 26 gäster hit på fredag! Hemma igen lagade jag prinskorv med äggröra och råstekt potatis som smakade alldeles utmärkt tillsammans med en av mina brittiska importer, Wadworth The Bishop’s Tipple som är bryggd i Devizes, denna fina cirkelstad som ligger i hjärtat av Wiltshire. Mycket god med en härlig eftersmak.

Har också gjort ett seriöst angrepp på julkortsskrivandet.

Niklas hade sin första artikel publicerad i SLA i dag. Riktigt kul, givetvis. Och i morgon kommer nästa. Han var nöjd med dagen och tyckte att han hade haft det kul på jobbet. Tacka för det!