Nyårsafton ochinte en snöflinga men väl lite frost så att jag fick skrapa rutorna när det var dags att åka till Åkermyntan för att handla raketer. Det blir ingen stor påse i år, tio raketer fick räcka. Småkusinerna, Kasper och Linus, som är här med sina föräldrar är inga älskare av höga smällar och våra egna pojkar sticker vid 18-tiden till sina olika firanden. Så vi låter nog de små stanna inne och titta genom fönstret och så får vi vuxna bränna av raketerna redan vid 18-tiden så att våra pojkar hinner se dem i alla fall. Fast några får vi väl spara till tolvslaget.

Kasper och Linus har sovit över här i natt eftersom Niklas och Markus var barnvakter åt dem i går. De plockades upp på hotellet inne i stan och sedan bar det av ut till Skälby. De små avgudar våra pojkar och har hur kul som helst tillsammans med dem. I dag stoppade vi de små i badkaret med Markus som lekfarbror intill och sedan blev det till att torka badrummet från vatten. Innebandy, legobygge och kurragömma har också funnits på agendan.

Själv sov jag ut ordentligt innan jag vaknade av att någon killade mig under fötterna. Nu laddar vi alla för kvällen.

Ufomässigt lär det nog ramla in ett antal rapporter om ufoballonger. De thailändska rislyktorna har blivit allt populärare och varje nyår rasar det in rapporter från folk som kring tolvslaget har sett en eller flera orangelysande, ljudlösa, föremål röra sig över himlen. För oss som sysslat med att identifiera fenomen på himlen är detta lätt att känna igen men det är givetvis många som aldrig sett något sådant förut. Vill ni se hur de ser ut så finns det bilder och filmer på UFO-Sveriges misstolkningssajt.

Faktum är att det redan har börjat smälla här ute i Skälby. Klockan är 17 när jag skriver detta och kalkonen ser riktigt fin ut i ugnen. Öst och penslad så att till och med Marge skulle göra tummen upp! Och visst blev kalkonen bra. När Thomas och Kristina dök upp vid 17.30-tiden så var den nästan klar och när vi väl satte oss till bords visade den sig vara riktigt god.

Eftersom kusinerna är små så bestämde sig Thomas och Kristina för att åka strax före tolvslaget. Men skåla i skumpa ville vi ju så Anneli bar med sig en korg med en flaska och glas till oss alla och så skålade vi in det nya året en kvart för tidigt i busskuren på Skälbyvägen. Det kan ni se här ovan. När bussen kom så hade temperaturen sjunkit till minus 10 och det var alldeles stjärnklart. Raketerna flög som brinnande häxor över himlen då vi började vår vandring tillbaka. I korsningen till Zenitvägen blev vi stående och bara tittade när hela himlen brann och det dånade omkring oss. Det var ett av de värsta fyrverkerierna vi sett på mycket länge och jag filmade sju minuter med kameran.

Några meter längre bort sprang vi på Peter, Eva och Mia, föräldrar till Johan som Niklas startade nyårsfirandet med och goda vänner till oss. Så där blev vi stående på gatan och drack upp champagnen och pratade fram till klockan 01. Jag ringde Niklas och önskade honom ett bra nytt år medan Markus inte gick att få tag på. Mina fingrar som var lätt köldskadade (inga vantar) började tina upp så smått när jag väl släppte kameran och stoppade ned händerna i fickorna.

En stadig ström av ufoballonger drog fram över himlen, säkert närmare 100 under den tid vi stod där. Undra hur många som misstog dem för något annat…

Hemma igen var det bara att konstatera att vattenflaskan som Anneli tagit med till barnen att skåla med hade frusit till en isklump.

Strax efter 01 gjorde vi ett första försök att städa undan lego, disk och tallrikar. Slog en signal till Susanne på jobbet som börjat packa ihop för att åka hem. Måste ju önska sina arbetskamrater Gott Nytt också. När bloggen var klar och Anneli Facebookat färdigt så stängde vi av våra datorer.

Kasper och Linus plåtade av Niklas.

Samlade till förrätten.

Markus bränner av en raket.

Kasper med ett tomtebloss från 70-talet som jag grävt upp.

Linus och Thomas spanar raketer vid busskuren. Det kom många!

På vägen hem träffade vi Peter, Eva och Mia och blev stående en timma och pratade med dem.