Som vanligt en dag tydligt uppdelad i två halvor. Den där hemma med familjen och en del ufoarbete och den på jobbet som drog igång ordentligt redan när jag satt mig ned på stolen.
Hemma har jag hjälpt till med att dammsuga innan jag satte mig och skrev lite på mitt föredrag som jag ska hålla i Karlskoga i morgon. Nu är det mesta klart och i morgon lägger jag över det i den bärbara datorn innan jag äter lunch och drar. Jag ska prata ungefär i en timme varefter det blir ett samtal med dem som kommit för att lyssna. Titeln är ju också dialogkväll.
När jag väl kom iväg till bussen sken solen och det var en hyfsat vårliknande dag, om det inte hade varit för snön som envisas med att ligga kvar. På vägen läste jag i den sista delen av ”Sanningens svärd”, del 25, som jag fick från Bibliotekstjänst i fredags. ”Midlands sista strid” heter den och de första 140 sidorna är spännande och bådar gott. Men jag kommer att sakna böckerna nu när de tar slut. Det är alltid trist att lämna karaktärerna i en serie som man gillar.
Väl på jobbet hände de saker slag i slag. Först skrev jag en uppdaterad version av lastbilen som försökte ramma poliserna i Karlskoga i går och sedan drabbades halva Stockholm av mobilstopp så då hjälpte jag till att ringa på det. Och innan det var helt klart kom ett bomblarm från Landvetter som höll mig sysselsatt i två och en halv timme. Sedan blev det en artikel om en kvinna som tvingades hoppa från sjunde våningen och en om den första intervjun med damen som kaptenen på ”Costa Concordia” åt middag med när fartyget gick på grund. Enligt henne så stod han på bryggan. Och hon med.
Skrev också en blogg om att Jupiter, Venus och Mars syns alldeles förträffligt just nu och jag kan rekommendera alla att ge sig ut för att spana. Om vädret så tillåter.
Maten fick jag inta ensam på La Barca eftersom både Staffan och Bosse är lediga i dag. Det blev stekt falukorv med potatis och ägg medan jag läste Urban Anderssons spännande artikel från en turistresa in i Nordkorea. Nordkorea är alltid intressant att läsa om och när vi själva skriver om landet på DN.se så älskar våra läsare det.