I dag kom Markus hem från Bryssel och Niklas plockade upp honom på flygplatsen. Allt hade gått bra och den här gången hade han väskan med som handbagage – vilket gjorde att säkerhetskontrollen kastade bort hans linsvätskor igen! Inte lätt att gånger. Dessutom rök tandkrämen och en deodorant. Man kan ju bli lite trött på flygplatserna töntiga säkerhetstänkande när det gäller vätskor. Jag var hemma och fixade maten och så tittade vi på ”Seinfeld” och Markus fick berätta vad han gjort under dagarna som barnvakt i Bryssel.

Jag har jobbat vidare lite med Vallentuna och nu är båda texterna helt klara. Pratade med Hillevi en stund igen och hon var nöjd med både den lång och den kortare versionen. Eftersom jag skrev om mitt intresse för Vallentunavågen på Facebook så hörde Tony av sig och berättade att han hade ett rullband med intervju med Häger och Groth som han lovade digitalisera åt mig. Riktigt bra!

Har också förberett mig inför Mellot i morgon och bränt en ny skiva med bilder till Eva som doktorerade tidigare i år. Den förra jag skickade kom bort på posten. Bara att hoppas att det går bättre den här gången.

Innan jag hann lämna huset fick jag ett samtal från en man som sa sig vara de flygande tefatens framdrivningsprinciper på spåren. Ville träffas eftersom han misstänkte att samtalet kunde vara avlyssnat. Som alltid när jag får sådana misstankar i örat sa jag att det nog finns betydligt intressantare personer än oss att lyssna på för FRA och NSA. Men visst, hittar jag bara ett hål i kalendern så kan vi nog ses en stund.

Busslektyren, alltså boken om Ford, har tillfälligt bytts ut mot ”Maskinblod 2” som kom från Bibliotekstjänst i dag. Boken ska ju recenseras så den går före i kön. Första novellen var mycket lovande och det vore roligt om den här uppföljaren kunde nå samma goda kvalitet som sin föregångare. Tyvärr har förlaget sparat in några kronor på att inte ge oss läsare några författarpresentationer eller ens några publiceringsår på bidragen vilket drar ned intrycket och nöjet.

Nästa samtal – och då var jag på jobbet – kom från USA och från en kvinna som jag håller regelbunden kontakt med via mejlen. Hon säger sig producera ett ljud, eller om ljudet har sökt sig till henne, som kan ha en utomjordisk koppling. En läkare i USA försöker hjälpa henne med att få rätsida på detta. Nu ville hon berätta hur detta ljud slagit ut en sprillans ny Samsungplatta på ett minst sagt knepigt sätt. Dessutom hade det hänt vid flera tillfällen, bland annat inne i en butik där personalen också både kunde höra ljudet och se resultatet av det.

Jag har själv ingen möjlighet att bedöma vad som egentligen händer men lyssnar intresserat och svarar alltid på mejlen. För ska man lära sig något om dessa knepigheter så gäller det att inte stänga ögon och öron även om mycket kan låta helknepigt från start.

På jobbet fick jag en fråga från DN.se-chefen om jag kunde tänka mig att göra en del teveinslag för en miniserie och det kunde jag väl. Gjorde ju Fenomenserien i somras som funkade bra och filmade också en snutt i Vallentuna som jag hoppas ska kunna användas i samband med min artikel om 40-årsdagen för ufovågen där när det blir dags för publicering.

Mycket Ukraina blev det också men även en semla och middag på Lilla Asien där det intogs biff med lök, det var längesedan.

Har också fortsatt att lyssna på låtar och läsa på inför morgondagens Andra chansen som ju går i Lidköping. Då blir det direktchatt med läsarna igen. Kul!

Taxiresan hem gjordes med en för mig ny chaufför. Han berättade att han sett på en film på Youtube som skrämt honom. Den handlade om hur illuminaterna, frimurarna och framför allt tydligen bankirfamiljen Rotschild låg bakom det mesta av eländet i världen, bland annat första och andra världskriget. Chauffören berättade för mig hur han nu var rädd att dessa krafter skulle starta krig i Ukraina. En idé han fått efter att ha sett klippet.

Jag förklarade att jag skrivit en bok om konspirationsteorier och berättade vad jag kommit fram till och när vi stannade taxin hemma i Skälby tackade han mig för att jag kunnat lugna honom. Och det gjorde han helt ärligt.

Givetvis går det inte att låta bli att tänka på alla dem som ser liknande inslag på nätet och inte har någon som kan ge dem en annan bild. Alla som köper det de ser och som skräms av det. Den tanken kan skrämma mig.