Dagen började med att en konspirationsnisse i Örebro ringde och väckte mig för att berätta att myndigheterna i Australien fört alla bakom ljuset i samband med terrordådet där för några månader sedan. Han kunde också berätta att han kollat upp en bil som stod inte långt från en tiggare i Örebro för en tid sedan och då fått fram att den ägdes av några saudier som alltså helt logiskt är dem som driver hela tiggarverksamheten (som är just organiserad enligt mannen) i landet.
Den här mannen har ringt ett antal gånger förut och när han som vanligt inte lyssnade på mina försök till rationella förklaringar lade jag på luren i örat på honom och gick upp.
Lite mer nytta blev det innan jag fick kasta i mig min färdigmatslunch. Jag gick nämligen igenom samtliga utskrifter från kapitlen till ”Mötet i gläntan” som Håkan E nu slagit ihop till en enda inlaga. Korrade med rödpenna och postade med A-post tillbaka till honom.
Under kvällen fick jag också indexet, bibliografin, tacket och noterna som jag ska gå igenom i morgon. Då ska också omslaget vara klart liksom baksidan. Det börjar se ut som att boken blir klar!
På vägen in till jobbet läser jag nu Kate Atkinsons ”Liv efter liv” som är lite trög och inte ger den läsupplevelse som jag hoppats på. Vi får se om den blir bättre.
På jobbet var det ett informationsmöte från redledningen innan jag kastades in i det som skulle bli en intensiv jobbdag med en socialchef som snodde 6 miljoner från kommunen, en rektor som knivskars av tidigare elever, en explosion med två döda i Nyköping och att regeringen vill överge överskottsmålet. Dessutom fick en mystisk tunnel i Toronto sin ”förklaring”.
Lite kul var också att en rysk sajt publicerade en lång intervju med mig om ufo. På ryska alltså. Artikeln är en översättning från polska och intervjun gjord för ett antal år sedan. Då hade jag svarat på engelska – som ni säkert redan förstått – men nu når jag och UFO-Sverige ut till en helt ny publik än tidigare. Ni kan se en skärmdump av puffen på webbplatsens förstasida här ovan.
Jag och Staffan kom iväg mycket sent, efter 19, till vår matpaus som genomfördes på Lilla Asien med Hoisinanka för min del.
Senare på kvällen hände en en lustig sak då jag ringde en myndighet och fick en man i luren som sa ”hejsan Clas” lite familjärt. Det visade sig att jag hade skrivit om honom i samband med ett stort uppsläpp av ufoballonger över Stockholm för tio år sedan eller mer. Vilket han kom ihåg. Han sa att han brukade läsa när jag skrev om lite märkliga saker, vilket var kul.
Kul var också att en av våra IT-killar som jobbar med utveckling av DN.se kom fram och visade mig en lista han tagit fram över de mest delade och vidarelästa reportrarna på DN.se sedan oktober. Där toppade jag listan med 3,9 miljoner (någonting, troligen delningar och liknande). Han undrade hur jag bar mig åt och om det kunde beror på att jag optimerade mina rubriker för Google till exempel. Jag sa som det var at jag aldrig tänkte så utan bara skrev mina artiklar om ämnen jag gillade och trodde kunde intressera läsarna och sedan plitade ihop en bra rubrik. ”Jag har varit redigerare i halva mitt journalistliv”, sa jag som förklaring.
