I dag fick det ta den tid det tog innan vi lämnade hotellet. Frukosten var rätt enkel men det var i alla fall gott att grädda sina egna våfflor. När vi satte oss i bilen var klockan 10.30 och vi körde raka vägen ned mot Moab igen, men den här gången svängde vi av en avtagsväg tidigare än till The Arches i går.

För här ligger ännu en nationalpark, Canyonlands, som inte är lika spektakulär men vacker och väl värd ett besök på tre-fyra timmar. Vilket var vår plan.

Canyonlands består av flera väldigt djupa raviner och de flesta lyser vackert röda som klipporna vi såg i The Arches i går. Det första man kommer fram till är besöksinformationen där vi visade vårt nationalparkspass, köpte en bok och fyllde våra vattenflaskor. För dagen skulle bjuda på nästan 40 graders värme enligt biltermometern och en bit över 40 enligt en app Niklas kollade in.

Varmt var det i vilket fall och vi höll oss i ett område av parken som kallas Islands in the sky. Mer fanns det knappast en möjlighet att hinna med, så stor är den.

Även Canyonlands bjuder på en fin båge, Mesa Arch, som var ganska låg men har bildats på randen av ett flera hundra meter högt stup. Utsikten därifrån var enorm och det kittlade i magen när jag tittade ned på andra sidan. Höga höjder är inte min favoritgrej.

Vägen till bågen var bara 800 meter lång så värmen hann aldrig bli särskilt besvärande. Då var det som vanligt värre med alla japaner som belägrar de flesta sevärdheterna var vi än kommer. De riggar sina trebensstativ och sedan ska alla fotograferas fyra gånger innan någon annan får möjligheten.

Men efter lite väntande så fick också vi våra bilder.

En annan utsiktspunkt heter Upheaval Dome och även den bjuder på en kortare, men varm, gångtur. ”Domen” är säkert en mil stor och kan ha bildats av ett meteoritnedslag för 200 miljoner år sedan. Men det finns också en annan möjlig förklaring, betydligt mindre spektakulär, variant som i så fall inleddes för 300 miljoner år sedan då ett hav avsatte ett lager med salt som sedan trycktes upp i form av en kon av sediment, vind och vatten för att slutligen smälta bort och lämna kvar den djupa gryta vi i dag kan se.

Inte lätt att veta men man tycker ju att det borde gå att hitta spår av meteoriten som kan ge ett säkert svar.

Det har varit så mycket fint på den här resan att dagens upplevelser nästan känns normala. Men så är det ju inte. Landskapet som vi färdades genom och gick i under dagen är värt ett eget kapitel också det. Så mycket djurliv var det dock inte. Tre, fyra snabbfotade ödlor hann vi se och en och annan fågel. Mer var det inte.

När jag körde ut ur parken var resten av gänget rätt trötta och passade på att blunda men eftersom alla dessutom var hungriga så fanns det inte mycket tid över för vila utan vi styrde ned till Moab för att hitta en restaurang som serverade pasta, något som vi alla var sugna på.

Det fick bli Pasta Jay’s på 4 South Main Street som visserligen inte var direkt billig (notan gick på 78 dollar med dricks) serverade helt okej pasta. Efteråt spårade vi upp en brevlåda, ja faktiskt ett helt postkontor, för att kunna skicka några kort hem till Sverige. Det blir inte så många men ett antal vill vi ju få iväg. Och en matvarubutik på Jennifer Road för att handla lite mackor för i morgon då resan blir lång.

Tillbaka i Green River siktade Markus en golfbana som vi stannade till vid. En dam i klubbens butik var vänlig nog och lånade en klubba och en boll till Markus så att han kunde putta lite. Och snart hade vi tre pojkar en liten tävling i den varma kvällen.

Vi stannade också till på Melon Vine Food Store på 80 South Broadway för att handla lite mat för kvällen. Något vi inte riktigt hade tänkt på när vi handlade i Moab.

Sedan var det rätt skönt att komma till hotellrummet och softa lite framför ”Simpson’s” innan vi gick ned till inomhuspoolen och bubbelbassängen alla fyra. Tänk vad kul man kan ha med en liten boll! Jag och pojkarna jagade varandra i bassängen i säkert 40 minuter.

Vid 23-tiden var det så dags att äta våra inköpta matlådor. Markus och Anneli hade tjuvstartat medan jag och Niklas åt denna sena middag. Vid midnatt var vi klara med det mesta, lite flera vykort, bloggande och annat som måste skötas. I morgon bär det av från Green River.

Familjen minus fotograf samlad framför Mesa Arch.

Vackra utsikter var det gott om i Canyonlands.

Som här!

Kaktusblommor fanns det gott om.

Niklas och Markus på väg till Upheaval Dome.

Vi passade på att handla i Moab och det fanns flera minnestidskrifter om Ali att kika i.

Markus hittade en golfbana i Green River där vi bor.

Läskutbudet på en av butikerna vi besökte i dag var lätt färggrant.

Niklas iklädd Annelis nyinköpta hatt gör rent rutan på bilen.