I dag lämnade vi Flagstaff och körde till Grand Canyon. Strålande sol precis som så många andra dagar på den här resan. Vi hade ätit frukost och packade våra väskor innan jag satte mig vid ratten och de andra somnade. Resan var inte särskilt lång, knappt två timmar.

Egentligen är det inte särskilt mycket att se men det man ser är fantastiskt. Vi parkerade inte långt från besökscentrumet och började med att se en film om Grand Canyon innan vi gick längs kanten för att hitta bra utsiktspunkter. Vi startade vid Mather Point och gick sedan väster ut till Yavapai Point och stannade med jämna mellanrum för att titta och för att ta bilder.

En del som kände sig särskilt modiga klättrade ut på klippkanter en bit ned men vi höll oss på säkra platser.

Grand Canyon är vackert och stort. Väldigt stort. När jag var här 1980 gick vi någon eller några timmar ned längs de stigar som finns men den här gången bestämde vi oss för att inte göra det. Att gå hela vägen till Coloradofloden i botten av Grand Canyon tar cirka fem timmar, sannolikt längre om man som vi är fyra som inte alla är i bästa form. Upp tar längre tid.

Och det är inte så rasande mycket att se om man inte går hela vägen, så vi bestämde oss för att strunta i det.

Efter ett par timmar gick vi tillbaka till bilen. Då hade vi hunnit se en elk på nära håll, flera ekorrar och en hackspett. Plus en del korpar som håller till här. Det finn en hel del träd längs kanten som djuren kan hålla till i.

Tillbaka i Tusayan, som vi bara passerat på vägen in, var det dags för sen lunch och det blev We cook pizza & pasta på 605 North State Route 64 där det blev allt från pizza till lasagne och pasta. Rätt gott överlag.

Vi passade också på att köpa vykort och frimärken på posten som låg inne i en butik som också sålde mat och en massa souvenirer där vi handlade mackor och lite annat för kvällen. Jag hittade flera IPA som jag aldrig sett tidigare, en av dem lokal från Lumberyard Brewing Co i Flagstaff.

Hotellet låg lite längre bort på samma gata, Best Western den här gången. Inte alldeles billigt att bo så här nära Grand Canyon tyvärr. Men att bo innanför gränsen är ännu lite dyrare så vi får gilla läget. Hotellet är ganska stort så vi fick köra runt det med bilen för att parkera nära 2000-komplexet, alltså där rummen börjar på 2000.

Rummet var fint, ett av de bättre på resan, med stora sängar, en liten kokvrå, stor platteve, bra toa och ett skrivbord plus ett matbord. Vi var rätt trötta allihop så det blev lite vila på sängarna och själv somnade jag en stund så här mitt på dagen vilket inte tillhör vanligheterna.

När vi väl piggat på oss gick Anneli ned till samma affär där vi handlat vår mat för att hitta presenter till kusinbarnen och vid 18 åkte jag och pojkarna dit med bilen för att plocka upp henne och sedan fortsätta in i Grand Canyon-området igen för att titta på solnedgången från Grand Overview Point.

Men på vägen dit mötte vi två stora elks, de första vi sett med ordentliga horn. Den första stod mitt inne i samhället där vi bor alldeles bredvid vägen och tuggade gräs med en polisbil intill sig. Antar att poliserna ville hålla koll så att det stora hjortdjuret inte skulle ta sig ut på gatan.

Bara en kvart senare var det dags igen. Den här gången på väg in i parken där det stod ett gäng bilar längs vägen och upphetsade människor rusade in i skogen där vi kunde se ännu en elk med ännu större krona stå och beta. Jag skickade ut Markus med kameran i högsta hugg för att ta en bild.

Och så ytterligare ett antal kilometer längre fram stod det åter bilar längs vägen och vi upprepade samma procedur och den här gången kom Markus så nära att han fick riktigt bra bilder innan elken började röra sig och folk valde att ge sig tillbaka upp på vägen.

När vi till slut kom fram till vår utsiktsplats hade vi en timma på oss till solnedgången. Vi var långt ifrån ensamma där och längs alla liknande platser längs Grand Canyons södra rand såg det sannolikt likadant ut. Men det riktigt fina skådespelet uteblev och de röda klipporna blev inte särskilt mycket rödare. Vi fick nöja oss med att ta bilder av varandra, korparna som lekte i luften och annat.

Men det var en fin stund vid randen av kanjonen i vilket fall. Och när mörkret väl börjat falla på riktigt och månen lyste allt tydligare på himlen i söder då gav vi os hemåt. Framme vid hotellet kunde vi se såväl Mars som Jupiter och Saturnus på himlen.

Eftersom vi hade bestämt oss för en kväll på rummet plockade vi fram våra mackor, ölen från butiken och en flaska vin Anneli köpt i början av resan och satte oss för att äta. Riktigt trevligt det också. Vi har också planerat resan till Las Vegas i morgon med ett stopp vid Hooverdammen på vägen.

Några nya vykort knåpades också ihop och sedan plockade jag och Niklas fram våra böcker för att läsa lite medan Markus kollade in telefonen och Anneli somnade.

Niklas och Markus vid en av utsiktsplatserna.

Och i Grand Canyon när solen går ned.