Jag och Staffan Kihlström har sedan några år en tradition där vi genomför en liten kulturvandring i Uppsala. Och i dag var det dags. Men först fortsatte jag med det allra sista jobbet med Svens böcker, hängde tvätt och förberedde lite inför ördagens styrelsemöte här.
Slog också ett par signaler till Per-Åke och till Stefan för att förbereda den grabbträff som vi ska ha i Mariestad den 18 augusti. Men klockan 11 tog jag bussen mot Vällingby och tunnelbanan till Centralstationen och sedan 12.10-tåget till Uppsala.
På vägen dit fyllde jag i en enkät som jag fått skickat till mig från en utländsk ufologkollega, skickade mitt cv och en bild. Bra att få sådant gjort när jag ändå satt å tåget. Såg också att det var fel på AFU:s cv-sida om mig så jag ringde Anders L och bad honom ändra detta och sedan såg jag att det saknades klockslag för när solförmörkelsen är på lördag på ufo.se. den absolut viktigaste uppgiften saknades alltså. Så då ringde jag Tobias som fixade till den saken.
Det blev alltså lite korrekturjobb på vägen till Uppsala där Staffan mötte upp på stationen så att vi kunde gå direkt till restaurang Rådhuset för att äta lunch och ta en öl. Varmt och skönt så vi satt ute och det var mycket folk som rörde sig i det fina vädret. Många verkade fortfarande ha semester.
Själva idén med vår kulturvandring är att vi varvar antikvariat med ett glas öl eller mat. Detta innebar besök på Åkanten och Stationen för vätskepåfyllning och Thomas Anderssons antikvariat och Röda rummet för bokkoll.
Hos Thomas Andersson blev vi kvar en god stund eftersom Thomas tycker det är kul att prata med oss. Och han var även storsint nog att skänka mig en liten bok av Upton Sinclair om ett nära förestående kärnvapenkrig som jag gillade. Thomas lyckades också ta en oskarp bild på oss (ovan). Teknik är inte hans starka sida.
På Röda rummet hittade Staffan två böcker och jag en, Jules Vernes ”Pays des fourrures” från 1873, en titel som direkt översatt betyder ”Pälslandet” men som på svenska gavs titeln ”Vid sjuttionde breddgraden”. Jag frågade om jag inte kunde få värmerabatt så då drog kvinnan i butiken av en femtiolapp med hänvisning till att chefen just hade gått.
Vi hinner prata om mycket under våra vandringar och stopp och mer prat blev det när vi efter Stationen, där vi sprang på Staffans ena dotter Linnéa (bild nedan), gick hem till Staffan där hans sambo och Linnéa, som nu hunnit dit, satt i köket. Så där blev också vi sittande och pratade till dess att jag var tvungen att gå till tåget och de tre tog bilen ut till stugan.
Själv satt jag i telefon en god bit av resan, bland annat med UFO-Sveriges evenemangsansvarige Rickard som fått en offert på en annan konferensanläggning för våra fältundersökarkurser, en anläggning som kan ta emot fler personer. Vilket vi behöver. I dag får vi tyvärr tacka nej till några för att det inte finns plats.
Under resan hem kom Markus tillbaka från Rättvik, utan nyckel. Och Anneli är på utflykt till Bullarö och Sandhamn med en kamrat. Så där satt Markus och kom inte in. Det var bara att vänta en timma drygt på verandan.
Men när jag kom hem stod han i trädgården och slog på en golfboll.
Sedan fixade jag spaghetti som vi åt framför ”Simpson’s”. Under tiden vi satt där ringde Annelis bror och berättade att SJ ställt in det tåg som han, pojkarna och Raili skulle komma med på torsdag. Så nu får de ta ett tidigare tåg istället. Typiskt SJ.
När så Markus hoppade i säng ringde jag upp vännen Bertil som hört av sig tidigare och under någon timma diskuterade vi en del norrländska ufofall som han var nyfiken på och ville undersöka. Jag skickade över några ljudfiler och ett antal bilder till ett av fallen. Det blir en lång bilresa för Bertil men han har gjort sådana förut och är van.
Linnéa och Staffan.
