Är på Torsö utanför Mariestad i dag och träffar gamla Mariestadsgänget. Christian, Olle, Per-Åke, Kjell, Bosse, Leif, Erlandsson och Gunnar. På bilden ovan ser ni några av oss laddade inför vår fotbollsmatch som genomfördes i 25-gradig värme och med tre man i varje lag. Utan att överdriva kan jag säga att vår match blev betydligt målrikare och mer spännande än den match vi sedan satte oss ned framför teven för att se. Sverige mot Trinidad & Tobago blev en uppvisning i svensk oskicklighet och 0-0 var väl inte alls den start vi skulle ha behövt på detta VM. Låt oss lämna detta sorgliga ämne.

Själva inledningen av vårens/sommarens grabbträff ägde rum på Mummas fik i Gamla stan. Där satt vi och lapade sol och kaffe (inte jag) i någon timme. Sedan var det dags för proviantering och med raska kliv inventerade vi såväl Ica Oxen som Systembolagets utbud. I splittrad kortege körde vi ut över bron till Torsö och Per-Åkes fantastiska stuga där mat och dryck placerades i väntan på att vi skulle behöva dem. För först väntade det ju fotboll.

Att spela match med tre man i varje lag ställer en del krav på spring både hit och dit. Och det blev det sannerligen. Likt skållade tomtar böljade anfallsvågorna över Strandvallens friska gräsmatta och det enda som saknades var en förhäxad publik. Sista målet vinner blev vår räddning innan vi alla hade gått in i värmeväggen och där tofflade Kjell glatt in bollen bakom våra kära motståndares stillastående målvakt.

Turligt nog hade vi mött Ingemar Staaff som gett oss koden till duscharna i bygdegården mitt emot vilket var ytterst välbehövligt. Själv kunde jag konstatera att ett revben värkte efter att jag hade täckt ett skott från Per-Åke och min högra fot var sargad sedan Olle hellre sparkat på den än på bollen.

Efter en god sill- och färskpotatislunch (något försenad), VM-fotboll och lite allmänt gnäll över det svenska fotbollslandslaget gav vi oss själva ut på kubbanan för att göra upp om den prestigefyllda titeln Torsömästare i kubb. Utan att skryta kan jag bara konstatera att det gick precis som i fotbollsmatchen där ett visst lag sopade banan med det andra.

Sedan tog kvällen fart på allvar med grillning, kall pilsner, Zappalåtar på cdspelaren, diabildvisning med 70-talesbilder signerade Rooth, diskussioner och löande av världsgåtorna fram till 03.00.

Våra grabbträffar har nu blivit en institution och tradition vilket är hur bra som helst. Plötsligt har vi fått en anledning att träffas och att återvända till vår hemstad för några intensiva timmar. Visst blir det en hel del nostalgisnack men det är ju också det som är meningen.

Leif Karlsson nickar lätt in ett av många mål medan Bosse Magnusson och Olle Schön passivt tittar på.

Chockade inser vi att Sverige inte kan få in bollen.

Olle Schön, kapten i det inte så framgångsrika laget låter pinnen vina förbi sitt mål.

Erlandsson funderar över den taktisk dispositionen medan Rooth ser andra möjligheter.

Lite äkta kubbglädje när segern var bärgad.

Olle visar hur bra bordsskick fungerar i praktiken.