Det blev en blandad dag med besök både på djupet och på höjden, även om djupet var betydligt djupare än höjden var hög. Ett besök 155 meter under Salas markytan nere i Sala silvergruva avlöstes med en 14 meters tripp upp på Anundshög utanför Västerås.

Uppe i Sala träffade vi Mats Nilsson och Gunnar Karlsson som såg till att vi hamnade på en bra restaurang (Måns Ols) innan vi tog oss ned i gruvan. Andreas Ohlsson med Eva och Philip hade anslutit från Stockholm liksom våra brittiska gäster David och Carolyn (de båda syns på bilden ovan). Kallt som skrutt och mycket dripp-droppande men en spännande och kul vandring i en arbetsmiljö som ingen av oss skulle vilja byta till sig. Hit ner tänker silvergruvan lura folk som vill sova över natt eller äta en god bit mat också. Man får inte ha klaustrofobi.

Efteråt åkte vi ned till Anundshög utanför Västerås med sina vackra skeppssättningar. Där picknickade vi i det fina vädret medan barnen lekte runt om i det gröna (och den våta bäcken intill!). Fornlämningarna här är helt underbara och eftersom högen inte är utgrävd är det upp till var och en att fantisera om vad som kan dölja sig under jordmassorna.

Ett stopp på Godisstoppet i Hummelsta fick barnen att tindra med ögonen innan vi svängde in för ett kortare studiebesök där David fick se hur en svensk ufostuga ser ut – alltså vårt klubbhus i Enköping. Till slut kom vi i alla fall hem. Och eftersom solen fortsatte skina så hamnade vi på vår terass där mat i olika former intogs under kvällen. Men nu är kvällen slut, Anneli och Markus kojar sedan några timmar eftersom de ska upp i ottan för en fotbollsturnering medan vi andra drar in till Vasamuseet.

Gunnar och Mats i den minst sagt fulla hissen på väg upp mot ytan.

Hela gänget minus fotograf Clas framför de stora skeppssättningarna och Anundshög.