Grattis till Stefan och in till stan


I dag grattade jag Stefan Roslund som fyller år igen. Det blir ju så. Det blev ju ingen badminton den här veckan eftersom jag varit ur slag men nu siktar vi på nästa istället.

Ylva var kvar här hemma sedan i går och vi åt lunch tillsammans. Jag fortsatte att sortera ut science fiction-böcker i källaren och det var så mycket jag orkade med visade det sig. Magproblemen har tagit ut sin rätt så det blev en stunds vila på sängen efteråt. Trist och utdraget.

Nå, resten av dagen blev bra. När vi kört hem Ylva och parkerat bilen på gatan utanför tog vi ettans buss till Hötorget och kikade in på biografen Sergel för tt se om det gick någon film vi ville se där. Och det gjorde det.

Så vi köpte biljetter till ”Green Book” med Viggo Mortensen och Mahershala Ali i de bärande rollerna, gick till Radisson Waterfront och checkade in och efter lite softande på rummet gick vi tillbaka till biografen. Efter lite letande efter biljetterna (som hade gömt sig mellan några sedlar i plånboken) var det bara att bänka sig i den fullsatta salongen.

Filmen visade sig vara en riktig pärla och salongen var med på noterna. För rolig var det och smart. Drygt två timmar väldigt bra underhållning. Lite längre än vi hade tänkt så precis innan den skulle börja ringde vi till restaurangen som Anneli hade bokat bord på (Knut på Upplandsgatan 17) och flyttade fram bokningen en halvtimma.

Vi har varit på Knut tidigare och de serverar bra mat. Norrländska specialiter.

Vi fick ett litet bord för två intill ett fönster och beställde in en Norrlandstallrik och ett glas Chablis till Anneli och en flaska Röbäck (utmärkt!) till mig och en röding och Wallenbergare som huvudrätt. Allt smakade bra men Wallenbergaren var faktiskt seg till vissa delar så när servitören frågade hur maten var sa jag att den var bra men att Wallenbergaren varit lite seg. Så då slapp jag betala. 220 kronor.

Snyggt skött. Inte alla restauranger hade gjort det. Så nöjda trots allt tackade vi för oss och vandrade in mot stan till hotellet.

Kikade på ”Big Lebowski” (Sam Elliot på bilden ovan) och tog det lugnt.

Loading