Hjältemod

Blev ingen blogg i går men väl en i dag. Har sett på ”Hot Shots” med barn och Anneli och den var ett hejdlöst drivande med ”Top Gun” och andra flygande hjältar. Men det är inte det som har upptagit mina tankar under eftermiddagen (efter några timmars arbete i trädgården, bevars).

Under de senaste dagaran har jag börjat läsa i den nyöversatta ”11 september-rapporten” (Prisma) där de officiella amerikanska slutsatserna och resultatet av undersökningen kring vad som egentligen hände den11 september 2001 sammanfattas pålite drygt 500 sidor. Det som griper tag i mig mest är det som hände ombord på United Airlines flight 93. Det plan som aldrig nådde sitt mål.

Planet lyfte från Newark, New Jersey klockan 08.42. Ombord fanns två två piloter, fem flygvärdinnor och 37 passagerare. Fyra av dessa var kapare.

46 minuter efter start inledde kaparna sin attack mot cockpit. De bar röda pannband och var utrsuade med knivar. Snabbt dödade de en flygvärdinna och tvingade passagerarna att samlas längst bak i planet. Därefter lyckades de också döda kaptenen och förste styrmannen och låste sedan in sig i cockpit. Sedan började färden mot Washington DC.

Klockan 09.56 hade passagerarna bestämt sig. Flera av dem hade då hunnit ringa sina anhöriga och kände till att tre andra plan redan hade kraschat in i World Trade Centers båda torn och Pentagon. Alla måste ha insett att deras öde skulle bli det samma om de inte agerade. En minut senare anföll de cockpit med de tillhyggen som fanns till buds, vilket inte kan ha varit särskilt många.

Inne i cockpiten kunde de fyra terroristerna höra hur passagerarna angrep dörren och piloten, en man vid namn Jarrah, började vingla med planet för att kasta passagerarna åt sidan. Sedan höjde och sänkte han planets nos så kraftigt han kunde. Men inget hjälpte. På bandinspelningen från cockpit, som överlevde kraschen, hörs passagerarnas röster och slag mot dörren och hur kaparna blir allt mer desperata. ”Ska vi göra slut på det här?” frågar en. Han anar att man inte kommer att lyckas. Men en annan vill vänta.

Till sist lägger Jarrah Boeing 757:an på rygg och någon skriker ”Dra ner det! Dra ner det!” En annan ropar ”Allah är den störste!” In till den absolut sista sekunden innan planet plöjer ned i ett fält utanför Shanksville, Pennsylvania, hörs passagerarnas kamp för att stoppa kaparna. Sedan är allt tyst.

Målet var Capitolium men dit nådde kaparna aldrig.

Det som hände den 11 september 2001 var fruktansvärt och kom dessutom att starta ett krig mot Afghanistan och sedan Irak. President Bush såg sin chans genom att godtyckligt peka ut män som Saddam Hussein som medskyldiga till angreppet mot USA. Världen blev en osäkrare plats att leva på. Och den 11 september, min pappas födelsedag, blev aldrig riktigt lika rolig att fira igen.

Loading