Har följt ”Kommissionen” och tillhörde dem som var nära att sluta efter första avsnittet. En tämligen trist pratteater utan dramatik trots den dataanimerade explosionen i början. Måste erkänna att jag inte fattade hur man skulle kunna sega ut på detta i tolv avsnitt. Och det har varit lite upp och ner, det ska konstateras.

Men så i kväll så bjöds vi på ett lysande avsnitt som tog upp väsentliga frågor om individens frihet och vad myndigheterna egentligen ska få snoka efter utan vår vetskap. Tragiskt nog har flera av de punkter som nämndes i avsnittet redan blivit verklighet. Vi övervakas redan av kameror nästan var vi än befinner oss (och för dem som inte nöjer sig med detta går det alltid att anmäla sig till ”Big Brother” eller något annat hjärndött för ytterligare övervakningsexponering).

Vad värre är så finns det redan både praxis och en EG-dom som säger att det är helt okej att frysa en medborgares tillgångar bara för att man misstänker denne för någon vag koppling till terrorism. Somaliensvenskarna vet precis hur det är att försöka leva ett normalt liv, utan pengar och med en misstanke hängande över sig som aldrig materialiseras till en dom. SVT.se

Alltså: Inga bevis, bara misstankar. Det räcker för att frysa ut en människa.

I ”Kommissionen” diskuterades också den frukatansvärda tanken att någon skulle kunna få tillgång till all epost. Att din och min mejl skulle läsas på samma sätt som man under andra världskriget ångade upp kuvert från personer man ville hålla ett extra öga på. Men också detta finns redan på riktigt i form av datasystemet Echelon som slingrar sina tentakler över hela världen.

Myndigheterna har tagit kontrollen över sina medborgare. Givetvis i ett gott syfte. Och det är inte förvånande att den största inskränkningen i den personliga integriteten hittills fick namnet Patriot Act i USA. Ska man sälja illasmakande hostmedicin är det givetvis bra om den har ett klatschigt namn.