Rymdkontakt med motorhuven

Plitade ihop en blogg om avhemligade ufoarkiv i morse som ni nu kan läsa på DN.se. Tyckte att det var dags att kommentera lite kring både de svenska och brittiska arkiven. Nu gäller det bara att hinna läsa alla de 1.200 rapporterna! Nå, jag ska i alla göra ett försök att ögna igenom dem på jakt efter några intressanta fall att skriva om.

När jag kom hem så ringde en kvinna från Gotland som säger att hon står i kontakt med ”rymden”. Det är hon ju inte direkt ensam om. Men det intressanta var, tyckte hon, att det den 9 mars i år hade uppstått  några konstiga figurer i snön på motorhuven till hennes bil. Nu ville hon skicka mig ett par bilder på detta vilket jag tackade ja till. Det ska bli intressant att se hur de ser.

Kvinnan hade ingen dator eftersom det skulle påverka hennes kontakter om jag förstod saken rätt men hon skulle be en kamrat att hjälpa till. Trots att allt detta kan låta lite udda så lät kvinnan i alla fall trevlig och glad. När sådana ringer är det inget problem att ta sig tid.

Lyckades ställa till det ordentligt för mig på lunchen i dag. Jag är visserligen känd för att vara matglad men nu gick allt över styr. Jag gick nämligen iväg med Ossi och Henrik för att käka på WKB vid 11.30-tiden. Jag gillar WKB, här finns alltid ett antal bra rätter att välja på. Så jag tryckte i mig fem pannkakor till förrätt och sedan två ordentliga biffar, pasta, en bit fisk, stekt potatis och ett par glas måltidsdryck som huvudrätt.

När jag kom tillbaka till redaktionen rullade jag nästan in. Då ringde receptionen och sa att jag hade besök. Och då kom jag på att det faktiskt var i dag, och inte i morgon som först var sagt, som Leif H Hjärre skulle komma för att äta lunch med mig. Leif är en vän sedan några år. Han är expert på det forntida Egypten och har skrivit flera böcker i ämnet. Dessutom leder han flera resor till landet varje år.

Nu stod han där och jag skulle äta lunch med honom också. Eftersom det var lite pinsamt att säga att jag hade glömt att vi flyttat vårt lunchmöte så vandrade jag iväg mot en liten restaurang några kvarter bort. Där beställde Leif ärtsoppa med pannkakor och jag dillkött med potatismos. Och så var det bara att börja äta igen.

När jag åter kom tillbaka till redaktionen så var det knappt att jag orkade sätta mig. 

I kväll har jag pratat länge med en äldre kvinna vars mor upplevde väldigt omfattande poltergeistfenomen i ett hus i Värmland. Saker flög genom luften, vältes omkull och föll ned på golvet. Det är inte optimalt att lyssna till en andrahandskälla som det ju blir men eftersom kvinnan är den sista som kan berätta om dessa märkliga händelser så ser jag som min uppgift att försöka dokumentera dem som ett slags folkloristiskt material. 

Ingen annan har brytt sig om att göra det och kvinnan är den sista med direkta minnen från ögonvittne. Dessutom hade hon varit med om en sak själv också då en sten kom farande genom luften mot den bil som hon satt i utanför stugan. En intressant historia som jag nu har på band och ska skriva ut i morgon.

Loading