Fortsatt ringande

Hans i sikte.

I dag har jag och Hans fortsatt att ringa till samtliga medarbetare på DN:s redaktion och jag tror att vi kom upp i 110 eller så om man räknar ihop alla som vi också nådde kontakt med under torsdagen. På bilden ovan kan ni se min dator och på andra sidan korridoren Hans där han sitter och ringer.

Reaktionerna på våra samtal har varit väldigt positiva. Alla har uppskattat att bli kontaktade och alla har berättat hur de upplever situationen att jobba så mycket hemifrån. Några har suttit hemma sedan i mars.

Under dagen har vi också kunnat hjälpa flera som varit i direkt behov av vissa saker som kontorsstolar och bord men också småsaker som vi har kunnat posta till dem.

Skyddsombudsarbetet har blivit väldigt konkret och känts mycket viktigt. Och det är verkligen roligt att få chansen att prata med hälften av alla kollegor på tidningen, även om det tar en del tid.

Vi jobbade 09–18 med en lunchpaus på mitt rum. Jag slog till med en tunnbrödsrulle från Nyhetsgrillen och som vanligt hade killen där lite svårt att hålla reda på ingredienserna så det blev räksallad istället för gurkmajonnäs som jag beställt. Men det smakade lika bra ändå.

Någon gång efter 18 åkte jag hem. Då hade de flesta av våra mål för samtalen börjat ta fredag så vi ville inte störa. Men i morgon under dagen ringer jag vidare.

Hemma hade Anneli handlat entrecôte som jag hjälpte till att steka medan rotsakerna redan stod i ugnen. Mycket gott och med var sitt glas rött blev det en fin fredagsmiddag.

Givetvis tittade vi på semifinalen i ”På spåret” men fyllde också på med det sista av snittet om vår hjärna, en serie som har varit mycket bra.

Sedan blev det tidigt i säng för att hinna läsa lite i den nya Bibliotekstjänstbok jag fått mig tillsänd.

 114 total views,  1 views today