I morse vägrade den starta. Efter sex års trogen tjänst så ville min kära G5:a helt enkelt inte visa annat än ett litet grått äpple på den ena skärmen.  Jag försökte igen och igen men kom aldrig längre. Till slut gav jag upp, efter att ha kopplat bort alla sladdar jag kunde tänka mig, och ringde Macoteket. Fick några goda råd som jag testade men de hjälpte inte.

Till slut öppnade jag själva datorn och försökte återställa PMU-knappen, vilket Macoteket hade rekommenderat mig. Men trots två försök med urplockande och iplockande av sladdar (krypande under ett trångt skrivbord) vid varje tillfälle så gick det lika illa.

Allra sist plockade jag ur hårddiskarna och satte in den ena i mitt Droborack och kopplade in det hela i min bärbara. Men trots att allt lät okej och alla lampor lyste så kunde jag inte hitta de filer som jag ville. Så nu tar jag hela baletten och åker till Macoteket i Sundbyberg i morgon. Inte kul och riktigt illa eftersom en hel del viktigt material till min nästa bok ligger där inne och just nu inte går att komma åt.

Hela den här manövern tog förmiddagen i anspråk och jag som hade tänkt sitta och skriva. Nu fick jag kasta i mig lite färdigmat i form av Pasta Alfredo innan det blev dags att rusa till bussen. Allt jag hann göra förutom att låta datorn jäklas med mig var att läsa ett kapitel Terry Goodkinds ”Sanningens svärd”, nu i form av del 23 som jag ska läsa för Bibliotekstjänst. Har hunnit 140 sidor efter att ha läst lite i natt när jag kom hem från jobbet.

Medan jag var på väg till jobbet ringde en journalist på Radio Halland och ville ha med mig i direktsändning 90 minuter senare. Det rörde sig om två observationer under det senaste dygnet, en på morgonen och en på kvällen. Så vitt jag förstod av beskrivningarna så rörde det sig om planeterna Venus (morgon) och Jupiter (kväll). Problemet för observatörerna var att de hade suttit i bilar och därmed tyckte att föremålen rörde sig. När de stannade så stod föremålen still.

Klockan 15.45 gick jag ut i direktsändning och förklarade detta för kanalens lyssnare.

På jobbet blev det en blandad kompott av artiklar med två bloggar som extra grädde på moset. Den ena om 25-årsminnet i morgon av ”Challenger”-katastrofen då sju astronauter dog under uppskjutningen av rymdfärjan. Den andra om den rapport om de 5.000 stararna som dog i Arkansas den 31 december 2010 och som visade att de med största sannolikhet flugit ihjäl sig mot hus eller andra föremål.

Eftersom det var ärtsoppa och pannkakor i vår ursäkt till matsal i kväll så gick jag dit. Givetvis mot bättre vetande. Självklart fanns det ingen mjölk utom en kanna som egentligen var till kaffet, så den tömde jag, och inget kunde förvåna mig mindre än att det saknades kryddor. Lite mera överraskande var det att skeden var av plast. Ingen hade tydligen kommit ihåg att det behövdes skedar till ärtsoppa så de fick väl ta det som fanns.

Fattar inte varför vi fortsätter att gå hit ibland.