Boris Jungkvist fyller 77 i oktober och har lämnat det aktiva ufoarbetet sedan rätt många år. Men vi håller kontakten på telefon och i dag åkte jag hem till honom för att sitta och prata en stund. Med mig därifrån fick jag också några lådor och ett par pärmar med ufomaterial, mest klipp ur olika tidningar men också den utställning som Boris visade i Norrtälje och i Värmland en gång i tiden. Ni kan se en del av det fina materialet på bilden här ovan.

Vi pratade om folk vi kände och om hur svårt det är att drabbas av de synproblem med gula fläcken som Boris fått. Alltså samma problem som gjorde mamma i det närmaste blind. Men Boris hade i alla fall modet uppe och vi kom överens om att träffas igen i oktober.

Hemma igen satte jag mig och gick igenom Boris lådor och pärmar och ordnade upp dem. Det visade sig att många av klippen i den ena lådan var rymdrelaterade och handlade om kampen om att först komma till månen. Så de klippen behåller jag själv och fixar in i min samling. Ufoklippen och dem om ”det okända” tar jag med till AFU.

Medan jag var borta så hade Niklas agerat barnvakt åt Kasper, Thomas och Kristinas äldsta barn. Thomas är på besök ett par dagar och sov över nere i källaren tillsammans med Kasper. Nu hade Niklas lekt med honom hela dagen och grabben verkade mycket nöjd.

Pratade en stund med UFO-Sveriges tidigare ordförande Christer Nordin, vilket inte blir så ofta. Men nu råkade han ringa fel när han höll på och mixtrade med mobiltelefonen! Så kan det gå. Jag försökte få Christer att komma tillbaka och jobba aktivt i föreningen igen och han vill jun så gärna men det är inte så lätt för honom att ta sig för det. Snart väntar pensionen och då hoppas vi båda att det ska bli nya möjligheter att hitta tid och lust.

Så ringde en ny kille från Östersund som ville ta över den gamla och sovande ufoföreningen där. Vi pratade också en god stund och jag föreslog att han skulle komma på kursen i oktober. Det är alltid bra med nya intresserade men eftersom jag inte vet något om killen så gäller det ju att prata lite mera innan vi kan bestämma oss för om han är rätt person för att starta en grupp eller inte. Vi får se.

Pratade med Steve i Skellefteå för att planera vår inte längre så lilla expedition till den norrländska sjön. Det återstår en del problem att lösa men inget som kan stoppa oss. Helikopterlyftet in i området kan dock bli svårt att lösa. Men den biten jobbar vi på några dagar till.

När Anneli kom hem blev det saft och uppskattade bullar i solen på verandan. Markus lyste med sin frånvaro eftersom han var ute och spelade golf med Thomas. Men framåt kvällen dök de upp och snart också Niklas och Anna Åberg som dels ville träffa Thomas och dels fick äta lammfärshamburgare direkt från grillen med oss.

Sedan satt vi och pratade framåt 23-tiden och hade det trevligt. Först på verandan men efterrätten, Annelis goda äppelkaka, tog vi i värmen inomhus.

Markus och Niklas i soffan och sedan Niklas Åberg med fru Anna, Annelis bror Thomas och Anneli själv.