Om ni undrar vad det är för kryptisk text här ovan så är det en del av baksidestexten på min första LP. Nå, det kanske ändå är att ta i. Mitt och mina pojkars bidrag är 10 sekunder långt och är nummer 46 av 55 på en platta med titeln ”The sample session”. Och trots att det är första ”låten” så lär det med all säkerhet också bli min sista. Vi spelade in stycket i källaren och gav den titeln ”When earth flies”, alltså När jorden flyger, alltså jordkast. Detta förunderliga fenomen som ingen ännu har förklaringen på.

Och så fyller Mats år i dag igen. I år igen, menar jag. Det blir ju lätt så för oss alla. Men Mats är alltid värd alla hyllningar han kan få och faktum är att åren har gjort honom ännu mera aktiv och produktiv i ufosammanhang. Han jobbar på med att få ut vår tidskrift UFO-Raden/Rapport-Nytt i ett tempo och med en regelbundenhet som kan göra en ordförande tårögd. Grattis grabben! För det var väl det Irre kallade dig trots att du bara är 66 år ung!

Annars har jag varit lite småsänkt i dag. Körde Thomas och Kasper till Barkarby station och sedan tog jag plats bredvid Niklas i sängen och sov ett par timmar. Sedan badade vi bastu för att få lite ordning på våra kroppar; Niklas är ju fortfarande lite små hostig efter scoutlägret. Efter bastun blev det soffan en stund tills Anneli kom hem då vi satte oss i var sin bil, Anneli för att åka tillbaka till jobbet och jag och Niklas för att övningsköra en timma.

Vi tog turen över Åkermyntan för att kasta återvinningsbart material, NetOnNet, Jakobsbergs centrum och sedan Vällingby där vi utförde lite olika ärenden. Allt gick bra. Niklas är duktig på att köra men måste plugga mera teori innan det kan bli tal om att försöka ta körkort.

Under vår lilla övningskörningsrunda blev ett av stoppen videobutiken i Vällingby. Nu har de ju inga videofilmer längre men mig veterligen är det ingen som säger dvdbutiken om dessa uthyrare. Där hyrde vi ”King’s speech”, som vi ska se i morgon, och så ”Du kommer att möta en lång mörk främling” av Woody Allen som jag och Anneli tittade på i kväll. Efter att vi ätit hennes goda fiskgryta. När filmen nästan var slut ringde Markus från golfbanan och ville bli hämtad så jag åkte iväg och plockade upp honom ur mörkret på rangen.

Hemma igen rullade vi igång filmen bara för att konstatera att det återstod mindre än tre minuter av den. Nå, slutet var rätt öppet som ni kan förstå men den var riktigt bra som många av Woody Allens filmer är. Relationsdramor kan han ju verkligen göra.

Efter att ha suttit och svarat på mejl i 45 minuter så blev klockan över midnatt och nu ska jag sova.