Hade satt klockan på 09.30 och visst ringde den som den skulle. Men jag måste ha somnat om. När jag väl tog mig ur sängen och var på väg att borsta tänderna såg jag att klockan visade 10.51! Jag hade alltså nio minuter på mig innan jag skulle starta min badmintonmatch mot Stefan i Spånga.
Skippade: tandborstning, frukost och all tankeverksamhet som kunde hindra en snabb avfärd. Kom dit 11.10, snabbt ombyte och sedan var matchen igång 11.20. Måste erkänna jag jag enbart såg en massa goda möjligheter till bortförklaringar i det läget. För stryk var vad jag beredde mig på. Istället tog jag ledningen med 11-3 och trots det sedvanliga raset så vann jag första set. Fick däng i andra, men inte utan att jag faktiskt visade tender till gott spel.
Och så vann jag sista med 15-8 efter ett par räddade bollar som lär gå till vår lilla badmintonhistoria. Se där vad man kan utföra på fastande mage!
Sedan var det bara att ruscha hem där jag väntade besök på slaget 13. Då dök två tidigare förhörsledare inom försvaret upp och vi tillbringade drygt tre timmar hemma i soffan där vi diskuterade vittnespsykologi, utfrågningsteknik och misstolkningar. Mycket intressant. Våra två verksamheter visade sig likna varandra väldigt mycket och vi inom UFO-Sverige har utan tvekan mycket att lära från dessa herrar. Men några timmar räcker inte långt så vi kommer att träffas igen.
När Anneli kom från jobbet så var det dags att ge oss iväg till Coop Forum för att handla julmat en masse. Dessutom hann vi med en julklapp till Anneli men det är bäst att jag inte skriver vad det är (även om hon nu faktiskt var med). Lite hemligt ska det väl i alla fall verka.
Har också satt in en massa urklipp och därmed rensa ännu en golvyta och dessutom jobbat lite med barnen och deras matte. Märkligt nog har de båda svårt för division när det gäller att ställa upp ett tal i form av ”liggande stolen”. Men nu tror jag att de har hajat det ordentligt.
Pratade med Andreas som kom hem från Kina för nästan en månad sedan. Glada besked i form av ytterligare ett års jobb på Armémuseum. Jag håller tummarna för att han ska få fast jobb där någon gång, det är han värd och Armémuseum skulle ha stor nytta av en duktig kille som honom.
