Upp före nio eftersom telefonen ringde och ringde. När jag väl kom upp slutade den ringa men då var det för sent att gå tillbaka till sängen. Lite ensamt hemma i dag. Anneli tog Ryan Air till München hur tidigt som helst i morse (för att träffa en gammal klasskamrat som bor där), Niklas stack på flerdagarshajk och Markus är borta hela natten för att lana.

Kvar är jag själv som stack till Spånga för att klå Stefan i badminton med 2-1. Lite bråttom dit blev det vilket resulterade i att jag fick låna (fick den sedan – fattar varför) en t-tröja av lena som jobbar där. En turtröja blev det i alla fall eftersom jag vände underläge med 4-13 till vinst 15-13 i ett av seten. Gott så.

Samtidigt hade Annelis mamma dykt upp precis när jag var på väg till badmintonen. Hon hade tagit taxi från Karolinska där hon legat inne med magsjuka (till en början oidentifierad) sedan Barcelonaresan. Jag fixade biljett på nätet så att hon kunde åka till Mariestad med Swebus.

Efter matchen undrade Stefan om han kunde få skjuts till Sundbyberg för att hämta sin bil, vilket jag självklart hjälpte honom med. Flängde hem i full fart, med stopp på korvgrillen i Vällingby för en dubbel special, hämtade Raili och körde in henne till busterminalen. Full fart tillbaka hem för att parkera bilen och tag buss och t-bana till jobbet.

Lugn dag? Då hade jag inte ens börjat jobba.

På jobbet har jag skrivit en blogg om den jättefisk som hittade på Bohuskusten i helgen. En sillkung visade det sig. Ringde upp mannen som hittat den sällsynta fisken som ju ofta har förväxlats med havsodjur av diverse slag. Mannen skickade över ett par bilder som jag publicerade tillsammans med min text. Mannen som hittade sillkungen, Kurt-Ove Eriksson, berättade hur han först trott att det var en stor plastpåse som låg och flöt i strandkanten och hur hans kamrater ryckte i honom och försökte få honom att gå därifrån. Men se det gjorde inte Kurt-Ove. Vilket var bra. För sillkungar i svenska vatten är mycket sällsynta och senast en siktades var 1879.

Har också intervjuat konstnären Lars Vilks om hur överfallet på honom i går påverkar honom och hans möjlighet att uttrycka sina åsikter. Lars Vilks är alltid lätt att prata med och det var tredje gången som jag gjorde en intervju med honom. Hans Muhammedkarikatyr i form av en rondellhund har gjort honom känd och en måltavla för viss grupper som inte vill se att deras religion ska kunna kritiseras. Skrev också ett direktreferat från Nick Cleggs och David Camerons gemensamma presskonferens.

I förmiddags ringde också min vän och kontakt på FOI och berättade att hela den tidigare hemligstämplade pärmen med ufomaterial, som råkat dyka upp i ett hemligt skåp, nu är avhemligad. Jag ska hämta materialet på måndag och sedan blir det föredrag av det hela i Kalmar nästa helg. Kom och lyssna då!

Annars är det lika okul på jobbet även i dag. Tiden rinner ut och snart är en rad av mina arbetskamrater borta. Sparkade utan att någon egentligen fattar varför. Trist, trist, trist.

I morgon klockan 07.03 (vem är vaken då?) sänds programmet ”Besökarna” i P1. Jag själv är en av två intervjuade, den andre är docenten i idé- och lärdomshistoria David Dunér och temat är mötet med en utomjordisk intelligens. Repris, som tur är, 17.00.