Så sitter man jobbet när man istället skulle vilja vara i Uppsala. Markus och Anneli åkte iväg redan före halv sju i morse och jag fick den första telefonrapporten från läktaren i halvtid då jag själv precis klivit av bussen i Vällingby. Då stod det 4-3 till Bele i kvartsfinalen och det var riktigt spännande. När jag väl klev av tunnelbanan vid Thorildsplan ringde Anneli igen och nu var det klart! Grabbarna hade vunnit med 6-4 och Markus hade gjort en riktigt bra andra halvlek i mål. Vid tiotiden väntar ett finskt lag i semifinalen i Fyrishovs stora A-hall. Samma finska lag Bele fick stryk av förra året så jag vet att killarna är revanschsugna. För mig återstår bara att hålla tummarna.
Nix, det gick inte. Trots en riktigt bra match från killarna men med alldeles för många missade frilägen, så förlorade de semifinalen med 2-0 efter 1-0 i paus. Men jag tror att alla var nöjda ändå. Och Markus kan vara stolt. Han gjorde många fina räddningar och kunde knappast ha gjort något åt de två målen. Och en bronsmedalj blev det!