I dag fyller Per-Åke år. Hur många ska vi inte avslöja men det rör sig om ett antal som han väl kan försvara om någon skulle sticka upp. Utan Per-Åke vore livet betydligt mer komplicerat. För vem skulle vi annars samlas hos och sova över hos när vi har våra kamratträffar i Mariestad? Och vems sommarstuga skulle vi invadera under våra sommarmöten om inte just densammes? (Nu tillhör stugan visserligen Per-Åkes föräldrar men eftersom de är ett par mycket förstående föräldrar så lämnar de alltid fältet fritt för oss när det så behövs).
Och vem skulle ordna lokal för våra övningar i innebandy och badminton? Nej, just det. Inte skulle Christian klara det. Den saken är vi nog alla överens om. På bilden ovan syns Per-Åke i en nyckelroll medan Olle består med understöd ifall så skulle behövas. Och ska vi vara ärliga så är Per-Åke den ende av oss som vi andra egentligen har kunnat lita på. (Utom när han vaktar gräsmattan – se nedan).
Mariestad har betytt mycket för mig precis som alla andras barndomsstäder säkert har gjort för dem. Men det är ju framför allt det faktum att några ur ungdomens glada gäng fortfarande bor kvar där som gör att vi dras till stan som knyckliga konservburkar till en magnet. Om ni förstår vad jag menar.
Men vi alla, precis som Per-Åke, har ju växt upp och blivit något äldre. Inte visare direkt och inte heller särskilt mycket mognare men lite rundare om magen, något gråare i håret eller något tunnare på samma ställe. När vi träffas känns det som i går. Fast man skulle önska att det hade varit i förrgår.
Per-Åke är i alla fall den klippa som vi alla kan luta oss mot. Särskilt när han på sitt försynta sätt i lågt läge bevakar valda delar av sina föräldrars sommarstugetomt. Det känns tryggt för oss andra som bara tänker på att roa oss.
Kära, Per-Åke. Det är ett nöje att känna dig. Jag hoppas att din födelsedag ska bli bra och att du slipper uppvaktning från Roothen. Snart kommer vi och hemsöker dig igen. Vårfesten står för dörren och ditt härliga parkettgolv kommer åter att invaderas av Ka'on, Olle och undertecknad. Kanske till och med Kurre Smack. Vem vet.
Fram tills dess: Ha det!
För er andra som inte känner den gode Per-Åke så kan jag meddela att dagen i övrigt har varit under kontroll. Pratade just med Steve i Boråstrakten som hade mejlat in några bilder från Funchal vid 19.20-tiden den 16 januari i år. Steve och hans familj hade sett ett föremål som rörde sig över staden och sakta stigit upp mot bergen. Steve tog några bilder med sin digitala Nikon och en av dem ser ni här ovan.
Jag har en idé om vad det kan vara men tar gärna emot synpunkter innan jag avslöjar mina tankar. Skriv!
Kan väl också nämna att ordföranden i Skaraborgs UFO-förening, Tage Bång, var intervjuad i Mariestads-Tidningen i onsdags (18/1). Som vanligt skötte han sig med den äran. Intervjun var gjord efter det att Tage hållit ett uppskattat föredrag för pensionärsföreningen SPF i Töreboda. Rubriken till artikeln var: ”Vi vill skingra mystiken”. Bra jobbat, Tage!