Plus i kanten

Jag och Markus tog oss upp före 07.30 för att jag skulle följa med honom på en läkarundersökning i Vällingby och sedan körde jag honom ut till skolan i Upplands-Bro. Där var det bara att vända och ta sig till Spånga för att träffa Stefan för en stunds badminton. I dag var spelet stundtals rätt bra men med vissa djupa dalar också. Som vanligt. Om ni frågar mig så slutade matchen 2–2.

Resten av dagen tänkte jag ägna åt att jobba med UFO-Aktuellt, vilket jag också gjorde. Men det blir aldrig (aldrig!) en helt tom dag där jag kan koncentrera mig på en enda sak. Då får jag nog söka skydd i ett underjordiskt atomsäkert skyddsrum först i så fall. För dagen innebar också samtal från ett produktionsbolag som funderar på att göra ett program om Marteboljuset, en telefonintervju med TT-Spektra om min nya bok och några samtal till folk i UFO-Sverige.

Dessutom var jag tvungen att ringa och göra två långa intervjuer för att få lite fart i den artikel som jag har fått från en av våra undersökare i Småland och som ska in i nästa nummer av UFO-Aktuellt. Tyvärr är det många som skriver som inte har förstått värdet av att den man skriver om också kommer till tals i texten. Utan observatörens berättelse, hans eller hennes röst, blir artikeln lite akademiskt torr.

I det här fallet hade jag dessutom fått artikelutkastet i form av ett fem sidor långt handskrivet manus. Men som tur är är personen en noggrann och duktig undersökare vilket innebar att jag också har tillgång till hela hans utredning. Och den är bra. Så efter sex timmars jobb är artikeln nu klar att börja layouta.

Dagens mest intressanta samtal stack jag emellan med vid 14-tiden. Fick ett tips från en man i Mariestad att hans mamma för cirka 70 år sedan hade gjort en spännande observation, en observation som dessutom påminde om en som han hört talas om på Karlavagnen i radio och som han sedan förstått kan ha varit den som jag och Anneli gjorde 1995. Då såg vi tre lysande plustecken som flög över himlen.

I vilket fall så mejlade han mig för några dagar sedan och i dag ringde jag mamman som var född 1930. Hon berättade för mig om en upplevelse hon hade utanför Köping 1939 då hon en sensommardag stått och bara tagit det lugnt utanför en stuga där. Framför henne syntes bara vida fält och en väg som slingrade sig bort i fjärran.

Och det var på vägen som hon plötsligt fick se hur tre lysande plustecken, högre än henne själv, plötsligt verkade dyka upp som rakt ur jorden. Samtliga tre snurrade och rullade direkt vidare längs vägen men bara för några sekunder innan de åter försvann i tomma intet. I samma stund som den nioåriga flickan sett dem bestämde hon sig för att aldrig berätta om det som hänt för någon. Tills nu då hon råkade höra på Karlavagnen. Någon som vet vad de pratade om där förresten?

Har också svarat en skolungdom som mejlade in en massa frågor. Han blev glad och nöjd med svaren.

Efter kvällsmaten åkte jag och Anneli till Coop och storhandlade innan jag åter hamnade framför datorn. Men kvällen fick i alla fall ett trevligt slut i soffan med en ny Simpsonsbox, färsk baguette, god ost, leverpastej, kokosbollar och en Oktoberöl. Så där satt vi en stund alla fyra innan det var dags att hoppa i säng. Fast så enkelt är det ju aldrig. Niklas hamnade vid pianot och vid midnatt hör jag honom spela på en låt. Markus har precis kojat in efter att ha spelat en stund men också läst spanska. Anneli var som traditionen bjuder först i säng.

I morgon blir det P4 Extra med Lotta Bromé klockan 14.20.

Loading