I dag har jag jobbat sista nattskiftet med Pontus Roos som nu går över till dagjobb. Trist. Vi har jobbat tillsammans i sex år och varit med om många spännande nyhetshändelser tillsammans, inte sällan har det tagit oss genom långa nätter in till tidiga morgontimmar. Det har varit roligt och spännande och alltid professionellt.

Så i dag tackade vi av Pontus på ett coronasäkert sätt. Några av oss på plats, andra var med via datorn som Anna Kallenberg håller upp. Det blev blommor och tårta och sedan började arbetskvällen.

I dag var jag på jobbet tidigt efter att ha bokat tid med vaktmästaren för en tur under DN-huset. Jag vill se vad som hänt med det gamla museet som lades ned i början av 2000-talet och vi hittade det i ett stort lagerrum. Lite dystert men ändå bra att allt verkade finnas kvar.

Massor av gamla bilder, filmer, kameror, prylar, möbler och gud vet vad. I ett rum intill fanns lägg med gamla tidningar och mängder av annat. Historiens vingslag.

Innan jag kom iväg till jobbet blev jag intervjuad av Hallands Nyheter som ringde och undrade om jag kunde förklara ett fenomen som synts på himlen den 6 april. Och det kunde jag även om jag först fick fel uppgift att det skulle ha hänt den 7. Det visade sig vara en bolid som setts av några hallänningar och det nästan samtidigt som en liknande sågs från Stockholm. Grönt sken och relativt långsam färd över himlen.

När klockan var 13 ringde Nils Chöler på Landet runt och ville göra en intervju i morgon. Den kommer att handla om Pollenkungens observation i utkanten av Ängelholm som firar 75 år i maj. Så vi bokade tid till i morgon förmiddag då inspelningen kommer att göras via mobiltelefonen.

I början av eftermiddagen tog jag ett antikroppstest på jobbet ifall jag skulle ha blivit smittad av Mia som ju inte ens märkt att hon var sjuk men visat sig ha antikroppar. Det var vår säkerhetsansvarige som utförde testet men tyvärr visade det sig att jag inte hade några antikroppar. Ett stick i fingret och femton minuter senare var resultatet klart. Hade ju varit bra annars om jag haft sjukdomen utan att märka det. Men så väl var det inte.

Mesta tiden av eftermiddagen har gått till att sista i mötesrummet Tingsten på DN och arbeta fram vår slutrapport om hemmajobbandet här på DN tillsammans med min skyddsombudskollega Hans Arbman. Vi satt mitt emot varandra och delade på ett googledokument som efter ett par timmars jobb hade blivit en bra rapport.

Fick ett mejl från en elev i nian som ville ha svar på några frågor om Soltemplarorden. Det fixar jag i morgon. Får rätt många mejl av den typen som alla tar sin lilla tid att besvara, men svar får dem.

Har också fortsatt min lilla födelsdagsinsamling för att få pengar till en transport av tre pallar med ufomaterial från Kanada. Och den puttrar på. Genom Facebook, swish och andra vägar har jag snart nått de 5.000 kronorna jag siktat på. En bra hjälp på vägen eftersom transporten sannolikt kostar minst tre gånger så mycket.

Under kvällen hade jag och Mia lovat Pontus att skriva var sin artikel i våra favoritämnen. Jag om Trump och hon om Indien. Och det höll vi. Vi vill ju ge Pontus ett fint minne från denna hans sista nattpass. Framåt 21.30 blev det glassfika också och det var bra att vi inte hade några stora händelser att bevaka.

Men så snart vi var tillbaka på våra platser inträffade det en skjutning i USA. Igen.

Fick ett sms från en vän utanför Örebro som berättade att han inte kunde komma fram till en av våra gemensamma vänner, en ufointresserad man i Borlänge. Det var lite oroande eftersom det verkade som om telefonen stängts av. Jag ringde då en person som känner mannen och fick klart för mig att mannen fått flytta till ett vårdboende eftersom han blivit allt mer dement.

Som tur var höll de precis på att rädda hans bibliotek och jag blev lovad att AFU skulle få ta hand om allt som hade med våra ämnesområden att göra. Tyvärr hade han kastat en del ufotidskrifter tidigare i veckan men behållit en bunt som han lovade mig.

Det är ofta på håret att en persons livsverk ska hamna på tippen.

Strax efter 01 bar det hemåt.