Dagsarkiv: 28 augusti 2022

Intressant uforapport

I dag ringde jag tillbaka till en kvinna som gjort en observation den 30 maj 2021 när hon satt som passagerare då hon och hennes man var på väg längs E18. När hon såg mig i ”Landet runt” mejlade hon till programmets redaktör som sedan skickade det till mig och nu har vi alltså pratats vid.

I ett mejl till programmet skriver hon:

”Det såg ut som korta tunna vita streck som rörde sig otroligt fort åt alla håll, ungefär fyra stycken, kanske fler. Jag har aldrig sett något liknande och maken såg också att något rörde sig, är det inte fåglar eller några små radiostyrda flygplan, sa han. Men de rörde sig alldeles för fort och över ett stort område, högt högt upp. Jag skulle försöka få med det på film men hann bara ta en bild och sedan försvann det uppåt och förlorades ur synfältet. Otroligt snabbt rörde de sig. Vi har inte tänkt så mycket mer på det här men efter intervjun och då du efterfrågade andra konstiga iakttagelser så skickar jag in det här fotot. Det beskriver inte riktigt hur det såg ut eftersom det blir någon slags spegling i bilrutan så blir inte ’strecken’  lika tydliga som de var på himlen, mer som bilden som visades i programmet. Du får väl vidarebefordra detta till Clas om du tror att det kan vara av intresse.”

Föremålen har lämnat små fartlinjer efter sig.

På den enda bild hon hann ta ser man dels några reflexer i bilrutan men också några starkt lysande punkter, som hon beskriver som ”streck”, som rört sig över bilden. Så snabbt att de lämnar linjer i mobilens kamera. Dessa linjer syntes inte för blotta ögat utan är en artefakt i kameran.

Hon hann titta i nästan en minut innan hon kom att tänka på att ta en bild. Och efter den var tagen syntes föremålen bara en kort stund innan de flög iväg i synriktningen. Också hennes man såg dem men hade ögonen på vägen vilket gjorde att han inte fick någon säker uppfattning om föremålens utseende.

Vi pratade länge och kvinnan gav ett mycket bra intryck. Mycket redigt och utan överdrifter. Det mesta tyder på att föremålen befann sig en bra bit från kameran, hade de varit närmare borde de ha passerats av bilen eller ändrat läge i höjdled. Men så gick det inte till, berättade hon för mig.

Under förmiddagen fortsatte jag att sortera in digitalt material, dels från resan till Storbritannien och dels från andra tillfällen under året. Hjälpte Anneli att laga mat och för min del blev det kotlett med råstekt potatis; Anneli fortsätter att skippa potatisen.

Pratade med Anders på AFU som var på väg till arkivet för att kolla hur det gått efter det senaste dygnets regnande. Men allt verkade ha klarat sig den här gången. Och på onsdag åker jag ner med lite saker från England som inte gick att skicka med Schenker. Då ska jag och Tobias också passa på att göra podd om resan.

Under arbetskvällen fick vi åter ett bevis för att det finns fullständiga galningar som kallas sig fotbollssupportrar. Vilket de egentligen inte är utan bara vill slåss och ställa till det. För efter det att derbyt AIK–Hammarby slutat 2–2 började bråket mellan de två lägren av galningar och sedan gav de sig ut till Årstaberg för att slåss. Vilket polisen hann stoppa.

Detta upptog en hel del av min arbetskväll vid sidan av häktning för bomb vid Operakällaren och översvämningskatastrof i Pakistan.

Klockan blev 20.30 innan jag och Björn, utrustade med var sitt paraply, kunde vandra över bron till Rosa drömmar och äta burgare. När vi skulle gå därifrån kom en kvinna fram till mig och frågade om jag inte var Clas Svahn, och det var jag ju. Hon berättade då att jag varit i kontakt med en väninna till henne för många år sedan och att det gällde en ufoobservation.

Nu visade det sig att även hon hade varit med och sett något men då inte velat tala med mig. Det ville hon nu. Jag gav henne mitt kort och bad henne återkomma eftersom jag var tvungen att gå tillbaka till jobbet. Hur hon känt igen mig var i högsta grad oklart. När jag frågade sa hon att hon nog hade sett en bild av mig.

Men jag hann inte ens ta ett steg mot dörren innan Christian, som jobbade bakom disken i kväll, kom fram och sa att Stig Larsson (författaren som ofta går hit) ville prata med mig. Så jag gick bort till honom och fick höra ännu en ufoobservation som en vän till honom gjort.

Stig satt och läste Liza Marklunds ”Polcirkeln” och var trevlig att prata med och när jag var tvungen att gå bytte vi epostadresser.

Medan vi satt på Rosa passade jag också på att boka tid för min fjärde spruta som jag nu kan ta senare i veckan. Ringde till Anneli som också hon hann boka sin spruta innan veckan är slut.

En arbetskamrat till Anneli hade hört en pod om Flashback där man diskuterade de med stor sannolikhet förfalskade Esrangedokumenten som cirkulerar just nu. Tydligen hade mitt namn nämnts. Nu har jag skrivit till mannen som påstår sig ha hittat dokumenten men han har valt att inte svara vilket för mig är ännu ett tecken på att dessa papper är fejk.

En plasttub med en 50-centare intryckt i en smälta.

Min vän Ilona i Tjeckien fortsätter att uppleva märkliga kontakter med vad hon tror är utomjordiska väsen. Och som så ofta faller det plasttuber, mynt, fjädrar och annat på henne på en restaurang och även när hon är ute. En mycket märklig historia som jag önskar att jag kunde utreda på plats. Ni kan se ett av de objekt som föll över henne för ett par dagar sedan här ovan.

Inskriptionerna på tuberna är minst sagt dåligt gjorda och hela idén med att en utomjording som färdats genom kosmos skulle ägna sig åt att kasta dessa föremål på en kvinna i Tjeckien känns rätt avlägsen. Men nyfiken blir jag ju och Ilona är en vänlig själ som jag haft kontakt med i några år nu.

Egentligen skulle vi ha firat av Johanna som slutar sitt vikariat i dag men hon var sjuk så det blev inget. Och när vi skulle ha vårt eget avslutningsfika på skiftet hade vi inte tid med det heller. Så vi mumsade i oss lite glass och vattniga jordgubbar framför våra respektive skärmar.

Klockan 01 bar det hem.

 206 total views