Solen visade sig från sin allra bästa sida när vi satte oss för att äta frukost hemma hos Staffan och Gunilla i Hovenäset. Staffan hade varit uppe lite före oss och stekt ägg och bacon så det blev en finfin frukost när vi slog oss ned i deras ljusa och fina matsal.
Men det blev inte någon långsittning eftersom vi hade planerat att köra mot Mariestad klockan 09 och den tidsplanen höll vi. Det gick i rätt sakta mak stundtals på 80-vägar och med rätt mycket trafik men vädret var fint och vi hade kommit iväg i god tid så medan vi lyssnade på när handbollstjejerna krossade Sydkorea i OS-kvartsfinalen i handboll tog vi oss allt närmare målet.
I Mariestad köpte vi var sin burgare på Burger King och tankade bilen innan vi åkte till städfirman som ska göra rent Railis lägenhet och lämnade nyckeln och sedan till Coop för att köpa lite kassar och tigga bananlådor. Något som vi visste att även Lena höll på med.
Och se! Vem var inne på butiken om inte Lena som hade testat Oxen tidigare men utan att få några kartonger. Det lustiga var att Lena hade kommit in strax efter Anneli och fått se henne med en kundvagn fylld med banankartonger men utan att först känna igen henne och inom sig svära över hur någon hunnit före henne.
Sedan var det bara att börja jobba i lägenheten. Lena och Anneli inne i själva bostaden och jag uppe i förrådet på fjärde våningen i husets intill.
Medan jag kånkade och bar ned allt ur förrådet träffade jag rätt många av damerna som bodde i huset och fick förklara för alla hur det stod till med Raili och varför hon flyttat. En av dem bjöd till och med in mig på husesyn!
Men efter någon timma var allt nere och sorterat i sådant som ska till Kyrkans loppis och sådant som vi ville behålla plus en hög med skräp.
Efter några timmar anslöt Thomas som kom med tåg från Malmö och vi satte även honom i arbete. Det är otroligt så mycket saker det hinner samlas i ett hushåll trots att Raili bott ensam under mer än tio år.
Framåt 16.30 körde jag ut till Ullerås där Raili nu bor och hämtade henne. Hon blev väldigt glad och jag fick en ordentlig kram. De övriga hade tagit sig till hamnen och Sill & Dynamit där vi åt en utmärkt middag i den varma kvällen med härlig sol.
Jag åt en utmärkt grillad flapstek och övriga smörstekt gös som jag, Anneli och Thomas avslutade med en smarrig Crème brûlée. Medan åt och pratade började det dragspelsunderhållning på kajkanten som Anneli och Raili gick ut och lyssnade på. Vi andra satt kvar en stund till innan vi vandrade iväg längs kajen i den härliga kvällen. Jag med en nyinköpt tvåkulors strut från Klings Glace.
Sedan körde jag hem Raili medan Thomas gick till det gamla fängelset där han bor i natt och Anneli och Lena vandrade till Oxen för att få tag på fler lådor. Raili hade verkligen njutit av att komma ut men när vi kom tillbaka så hade hon inte längre något minne av att jag hämtat henne där några timmar tidigare. Demens är så sorgligt.
Under kvällen hörde Pelle Persson av sig och berättade att Anders Leopold gått bort. Anders skrev bland annat om Friedrich Jürgenson och intresserade sig för Palmemordet. Boken ”Min vän på andra sidan”, boken om Friedrich Jürgenson som upptäckte röstfenomen från en fjärde livsdimension, gavs ut av Parthenon för några år sedan och om ni är intresserade av att köpa den så finns den på deras sajt.
Jag tog kontakt med några vänner som kände honom för att i morgon kunna höra av mig till familjen så att hans arkiv tas om hand och inte försvinner.
De sista timmarna i kväll jobbade jag och Anneli vidare i Railis gamla lägenhet, packade, kastade och fixade. Så nu är det bara lamporna i taket som måste tas ned men det får bli först i morgon eftersom vi sover här i natt.
