Under förmiddagen hjälpte jag Historiska brott & mysterier med en bild som deras redaktör behövde till en artikel om ljus i samband med jordbävningar men framför allt jobbade jag på med att skriva ut min 30 minuter långa intervju med piloten Ryan Graves.

Jag måste skriva ut den på engelska först så att jag kan ställa en del kompletterande frågor till Graves plus att jag vill att han kontrolläser citat och siffror. Och efter att ha hunnit nästan klart avslutade jag utskriften på jobbet så att jag kunde mejla iväg det hela till Ryan.

På tal om kontroll så har just den saken brustit kraftigt i den mastersuppsats inom arkivvetenskap som Linn Forsgård och Petra Lindman fått publicerad på Uppsala universitets webbplats. Uppsatsen har titeln ”’Jag har alltid trott på UFO’: Att arkivera det okända och behovet av de enskilda arkivens källmaterial för en ökad mångfald i historieskrivningen.”

Ändamålet är gott. De båda studenterna försöker analysera AFU:s arbete med arkivering av material men redan där snubblar de. AFU använder ett bokkatalogiseringssystem kallat PhenCode som gör det möjligt för oss att ordna vår stora boksamling på ett sätt som skulle vara omöjligt med det system biblioteken använder sig av. Skulle vi använt det hade 90 procent av allt vi har i våra hyllor hamnat under beteckningen Bl.

Nu har Anders Liljegren under åren byggt ett finmaskigt nät som är skräddarsytt för våra behov, ett system som också exporterats till andra arkiv.

Tyvärr blandar de båda uppsatsförfattaren ihop detta system med hur vi ordnar våra dokument och uppsatsen riktar kritik mot hur vi organiserar arkivet utifrån PhenCode – vilket vi alltså inte gör.

De båda skriver bland annat: ”PhenCode öppnar samtidigt upp debatten hur vidare AFU kan anses vara ett arkiv som främja en publik verksamhet, när deras arkivschema snarare är ett hinder än en möjlighet för användarna att nytta arkivet på egen hand.”

PhennCode är alltså inte ett arkivschema och att uppsatsen godkänts är svårt att förklara då hela den röda tråden likt ett borttappat Ariadnesnöre försvunnit i en kurva i labyrinten.

Det finns en hel del andra skumma saker i avhandlingen och jag kallas för ”ordförande” i UFO-Sverige och min bok ”Mötet i gläntan” beskrivs som att ”boken är skriven utifrån ett troendeperspektiv där fokus ligger i att beskriva händelseförloppet, platsen innan och efter mötet, för att finna tydliga bevis på att händelsen ägt rum och inte är påhittad” vilket ju är helt fel. Hade de båda läst boken hade de sett att den är en kritisk granskning av hela Gösta Carlssons berättelse och att den syftar till att hitta en förklaring till den. Inte att bevisa något som Gösta Carlsson påstått.

Dessutom skriver författarna felaktigt att UFO-Sverige har anställd personal. Alla jobbar frivilligt och för egna pengar. Och jag kallas för ”medarbetare” på AFU trots att jag är ordförande. Inte viktigt men rätt konstigt att de inte har koll. Och faktum är att de två inte ens har fått vårt namn rätt: Archive for the unexplained kallas vi. Archives (med ett s) for the unexplained ska det vara.

På jobbet skrev jag en artikel inför den 24 juni då det är 75 år sedan begreppet ”flygande tefat” myntades. Och det var inte utan att jag mindes när Lasse Nilsson för 25 år sedan beställde en artikel om 50-årsjubileet som han sedan publicerade på DN:s förstasida.

Nu kommer min 75-årsartikel att publicerads på nätet den 24 juni och i DN:s e-tidning dagen efter.

Gick till Lilla Asien för att äta Hoisinanka för sista gången före semestern. Hann prata en stund med personalen och innan dess ringde jag Anneli som satt hemma och åt middag med Markus.

Under dagen har jag också hjälpt en journalist som driver en sajt med en bild, lite korr och med att svara på tre frågor om vilka tre filmer som betytt mest för mig genom åren.

Hem vid 01 och jobbar med att gå igenom en text som en journalist skickat till oss för koll. Klar med den strax före 03 och mejlar den till Anders Liljegren.