Det blev en vit jul och en riktigt bra julafton där Markus recenserade Annelis julmat som ”den bästa vi haft”, det är inte illa. Och som vanligt ställde vi upp oss med Raili i mitten för ett julkort som jag sedan lade ut på Facebook. 300 gillare och en bra bit över 100 kommentarer visade att det var många som gillar att julen äntligen är här.

Vår julafton innehåll en suverän jullunch med dopp i grytan, skinka, prinskorv och allt det andra plus en julmust som inte gick av för hackor, nämligen Nyckelbryggeriers must från Älvsbyn som fått hur många bäst-i-test-vinster som helst. Himla kul eftersom Nyckelbryggerier låg i Luleå när jag började jobba på Kuriren 1983 och ett av mina första jobb var att skriva om dem.

Nu ligger bryggeriet alltså i Älvsbyn och must har blivit en av produkterna medan jag själv mest var van vid det öl som kallades Key Beer på 80-talet.

Julaftonen tredje fasta punkt efter foto och lunch är alltid Kalle Anka klockan 15, i år några minuter efter 15 så att julvärden Tareq Taylor skulle få tid att önska oss alla en god jul även han (vilket han gjorde med den äran). I år blev det inte glögg till Kalle utan ett glas Cava till alla fem.

Traditionsenligt följde sedan julklappsutdelningen men först gällde det att hitta en tomte och efter lite dividerande blev det Markus som tog hand om den uppgiften. Något han skötte med den äran.

Vi tycker om att ge varandra klappar så det blev en hel del även i år. Niklas fick en hel del kläder, Markus rätt mycket till sitt hushåll och jag och Anneli en blandad kompott. Raili fick ett par nya tofflor.

Niklas gav mig den svenska utgåvan av Avi Loebs ”Utomjordiskt” som jag hade tänkt att köpa (har ju den engelska förut) och jag mejlade Avi bilden ovan och berättade att jag fått boken och efter en kvart svarade han: ”Beautiful to see, Clas. I hope you enjoy the translation! Happy holidays!”

Efter lite pustande tog vi oss an julmiddagen som inte är någon liten sak i vår familj. Vi satsar brett med många rätter. Anneli står för merparten av arbetsinsatsen men vi är flera som hjälper till så att äggen blir halva, potatisen strimlad för Janssons, sillen inlagd och allt upplagt så fint det någonsin kan bli.

På bordet ligger en julduk som Raili vävt och det gjorde henna glad och stolt. Alla tre av hennes barn har fått var sin och de är verkligen fina.

Till allt det goda drack vi helt enligt traditionen den bästa julölen, i vårt tycke, Jacobsens, och en iskall Skåne.

När det var dags för dessertostarna så sköt vi upp dem eftersom alla var mätta och nöjda istället blev det ett par rundor Chicago där Markus och Niklas tog hem spelet var sin gång.

Framåt 9 gick Raili och lade sig och vi satte oss i soffan, några slötittade på teve medan jag läste i min Stephen King-bok men framåt 23.30 drog vi igång ”Sum of all fears” på Netflix och kom inte i säng förrän 01.30.

En riktigt bra julafton blev det!